Utformning av grundvattenrör

OBS Remissversion - texterna är fortfarande under bearbetning och ska enbart ses som utkast. Finns det direkta fel? Hittar du enkelt det du vill, dvs är strukturen bra? Finns det ord/begrepp som behöver förklaras? Vi tar tacksamt emot förslag på ändringar/tillägg via e-post till This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.. Texterna kommer kontinuerligt att uppdateras och revideras och layouten förbättras. 

Se även underliggande sidor:

Följande aspekter är viktiga att beakta vid installation av grundvattenrör:

  • Rörets diameter väljs så att den provtagningsutrustning som planeras att användas får plats och att tillgänglig provmängd kan erhållas. I många fall är en yttre rördiameter på 50 alternativt 63 mm lämplig för att möjliggöra omsättningspumpning och få tillräckligt stor volym vatten till analyser. Den större diametern förenklar eventuella fälttester för jordmatrisens genomsläpplighet (som pumptester eller Slug Test) i röret samt provtagning med vattenhämtare, exempelvis tryckpump eller bailer, genom att en större dimension av utrustning kan användas.
  • Utrymmet mellan grundvattenröret och borrhålets vägg bör vara ungefär 50 mm utan foderrör. Ett rör med ytterdiameter om 63 mm bör alltså borras med borr med ytterdiameter om 163 mm. Med foderrör kan något mindre borrhål accepteras, en tumregel är ungefär 2,15 gånger rörets ytterdiameter. (US EPA, 2013)
  • Tätning i skarvar vid lock och rörskarvar, för att förhindra att ytvatten eller vatten från närliggande akviferer tränger in i grundvattenröret. Tätning mellan skarvar görs lämpligen med o-ringar
  • Tätning mellan rör och omgivande jord. Vid hög risk för läckage från ovan eller underliggande akvifärer eller ytvatten via borrhålet bör bentonit/bentonitcement slurry användas i de tätare skikt där spridning ska förhindras, vid låg risk kan bentonitpellets användas. Se figur 1 för exempel. Tätningen bör minst uppgå till minst en halvmeter ovan filtersanden, men ofta hela vägen upp till markytan. Om det finns ett tätande jordlager ovan filtersektionen är det viktigt att tätningen sträcker sig upp till toppen av det tätande lerlagret.
  • Risk för förekomst av föroreningar i fri fas. Risken för att installationen av röret öppnar nya spridningsvägar är hög om det förekommer mobila föroreningar i fri fas och tätare jordskikt bör då ej penetreras om inte åtgärder för tätning kan säkerställa att installationen inte medför en ökad risk för spridning. I områden där fri fas kan förekomma ska installationsmetod användas som innebär att föroreningar kan analyseras i fält under installationsarbetet samt att jordarterna bedöms för att övervaka om det finns risk att täta skikt penetreras. Om borrning genom ett tätare skikt, eller inom i övrigt känsliga områden, är en viktig del i projektet att borrning genomföras med metoder för att minimera risk för spridning. Detta kan innebära komplexa borrmetoder.. Notera att i om risk för föroreningsspridning finns i samband med undersökningen kan det krävas att en anmälan enligt §28 förordningen av miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) genomförs.
  • För att minimera risken för spridning av föroreningar mellan grundvattenmagasin bör inte filterdelen oavsiktligt överlappa olika geologiska lager med skilda hydrauliska egenskaper, t ex sand och lera. Se även separat info om filter.
  • Jordarter och förväntad tillrinning. Installation av grundvattenrör med filter i lera är sällan lämpligt på grund av det låga vattenflödet, i lera kan t.ex. porvattenextraktion göras med markvattenprovtagare (vacuum eller sug-lysimeter).
  • Placeringen av rören och installationsdjup påverkas även av grundvattenytans nivå, föroreningens möjliga utbredning och föroreningstyp.
  • Om det installerade grundvattenröret är kortare än borrhålet bör botten av borrhålet fyllas upp med tätning, särskilt om det finns risk för DNAPL och det underliggande jordlagret är tätare. Detta för att undvika att en sump skapas under grundvattenröret i vilket DNAPL kan ansamlas och på sikt påverka provtagningen.
  • Vid installation med foderrör ska foderröret sakta dras upp i takt med att filtersand/tätning installeras ska foder. Annars kan filtersanden falla ut i bildat tomrum och bentonit läcka in i grundvattenröret. Det finns också en risk att rörmaterialet nyper fast i foderröret och hela rörinstallationen följer med upp.

I Figur 1 illustreras utformning av grundvattenrör inklusive tätning ovan filterdelen. Det finns även möjlighet att installera flera rör i olika nivåer i samma borrhål, något som dock ökar risken för läckage mellan rören då det är svårt att täta mellan rören, ofta krävs bentonitslurry eller motsvarande. Det finns även rör som är kons, se mer info under utformning av filter. 

 grundvattenror

Figur 1. Grundvattenrörets delar, sandfilter och tätning kring röret. Om den övre akviferen i exemplet till höger är kraftigt förorenad är en korrekt tätning av stor vikt då installationen ökar risk för spridning av föroreningar från övre till undre akvifer (Naturvårdsverket, 1994).

Förutom ovan som rör konstruktionen av röret finns även andra praktiska aspekter:

  • Installera röret så att det är lätt att hitta. Vid skogs- och grästerräng rekommenderas att rören sticker upp ca 1 m och eventuellt märks ut med en käpp så att de lättare kan återfinnas. Ett alternativ är att spraya rör med färg för att lättare hitta dem vintertid. Tänk på att rör som ska provtas vintertid kan var svåra att hitta om de inte sticker upp ur marken eller har en käpp som märke.
  • Om platsen trafikeras av tunga fordon kan exempelvis block eller betongsuggor placeras ut runt grundvattenröret för att skydda det, förutsatt att det inte utgör en trafikfara. En annan möjlighet är att kapa röret i markytan och förse det med brunnslock (däxel). Det finns risk att däxlarna blir täckta med växtdelar, jord eller snö på vintern. Plastdäxlar kan då vara svåra att identifiera och det kan därför vara lämpligt att använda däxlar av metall som kan lokaliseras med En annan fördel med metalldäxlar är att de inte skadas om fordon kör över dem.
  • Grundvattenrör förses med lock eller plugg. Grundvattenrören kan även förses med ett avluftningshål för att undvika vakuum eller övertryck i röret, vilket kan påverka grundvattenytans läge och ge missvisande nivåer. Rör som riskerar att utsättas för sabotage/åverkan eller ska fungera under lång tid bör förses med ett skyddsrör ovan jord. Skyddsröret förs ner i jorden ca 1 m och täcks med lock och eventuellt lås.
  • Märk installerade rör så att det är lätt att identifiera dem vid provtagningen.
  • Det är god praxis att markera ut mätstället på grundvattenrörets överkant vid installation för att minska osäkerheter vid återkommande nivåmätningar av grundvattenytan.