Grundvattenprovtagning

OBS Remissversion - texterna är fortfarande under bearbetning och ska enbart ses som utkast. Finns det direkta fel? Hittar du enkelt det du vill, dvs är strukturen bra? Finns det ord/begrepp som behöver förklaras? Vi tar tacksamt emot förslag på ändringar/tillägg via e-post till This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.. Texterna kommer kontinuerligt att uppdateras och revideras och layouten förbättras. 

Provtagning av grundvatten strävar alltid efter att extrahera ett prov av grundvatten som representerar rådande förhållanden i akviferen (mättade zonen) i utsträckningen nödvändig för att uppfylla syftet med provtagningen. Prov på grundvatten insamlas generellt från ett permanent installerat grundvattenrör eller vissa typer av tillfälliga grundvattenrör. I särskilda fall då det är väl motiverat kan grundvattenprov även insamlas direkt från borrhålet/borrstålet eller genom andra tillfälliga installation eller, i undantagsfall, direkt från en provgrop. Texten beskriver främst viktiga faktorer som påverkar provtagning av grundvatten genom permanenta grundvattenrör, men kommer även mot slutet kort nämna provtagning i [[tillfälliga grundvattenrör/borrhål]] och [[provgropar]]. Texten är inte heller framtagen för att användas för provtagning av markvatten i den omättade zonen.

Resultatet från en grundvattenprovtagning kan aldrig bli bättre än vad kvaliteten och placeringen på de installerade grundvattenrören tillåter. Metodiken som beskrivs i denna text förutsätter att grundvattenrören som provtas är lämpliga för syftet med provtagningen. För mer information kring hur grundvattenrör installeras, se [[INSTALLATION AV GRUNDVATTENRÖR]]. Metoder och försiktighetsåtgärder beskrivna i denna text avser att öka sannolikheten att det insamlade provet är representativt för grundvattnet i rörets närområde. För mer info om provers representativitet och provtagningsstrategier se kapitlet om [[provtagningsstrategier]].

Inom ramarna för grundvattenprovtagning sker ofta [[inmätning av grundvattenytan]], [[omsättning]] av vattnet i grundvattenröretsamt [[provtagning och analys]] med varierande [[frekvens]].

Svensk Standard har antagit ISO 5667-11 utan översättning som standard för grundvattenprovtagning

.

Provtagningens syfte och frekvens

Till skillnad från vid provtagning av jord förväntas uppmätta halter i grundvatten variera relativt mycket över tid och med säsong. Variationerna kan dels bero på, nederbörd, varierande grundvattennivåer och flöden i marken, och dels mänsklig påverkan i form av t.ex. grundvattenuttag. Därför kan det beroende på provtagningens syfte vara viktigt att göra upprepade provtagningar under året för att etablera en variation i vilken halter förorenande ämnen förekommer i. Några vanliga frågeställningar som besvaras med grundvattenprovtagningar inkluderar;

  • Sker en spridning ut från fastigheten
  • Vilken mängd förorening uppskattas finnas i grundvattnet
  • Hur varierar halter i grundvattnet över året
  • Expanderar eller krymper föroreningsplymen i grundvatten

Dessa olika frågeställningar medför att olika typer av undersökningsprogram upprättas. T.ex. måste ”variation över året” medföra flera mätningar under olika tider på året, medan huruvida plymen ”krymper eller expanderar” kanske lämpligen medför flera provtagning under samma tid på året. Även om det är fördelaktigt med upprepade mätningar för att bedöma spridning från fastigheten så kan det i princip erhållas viss information om det från en provtagning av rör längs med fastighetsgränsen. Se även om hypoteser och syftesformuleringar under [[konceptuella modeller]], samt [[strategier för grundvatten]], [[provtagningsstrategier #syfte]].

 

Att tänka på

Behovet av information står i proportion till objektets komplexitet samt risker ifall felaktiga slutsatser dras från underlaget. Inför viktiga beslut i projektet, där ett felbeslut kan ha långt gående konsekvenser, kan det vara extra viktigt att dataunderlaget är tillräckligt stabilt och förståelse över vilka variationer av halter i grundvatten som kan förväntas. representativt för området över tid, inkluderar b.la.;

  • Är området lämpligt för ett antagande av en detaljplan med ny markanvändning?
  • Har de åtgärdsmål för grundvatten som etablerades uppnåtts? Kan övervakningen efter efterbehandlingsåtgärden avslutas?

Exakt hur många provtagningsomgångar det innebär finns det inte generellt svar på, men det finns några faktorer att beakta.

  • Finns det någon urskiljbar trend eller varierar halterna mycket? En stor variation och låg förutsägbarhet kräver generellt längre provtagningsserier för att beslut ska kunna fattas.
  • För områden där halter varierar nära åtgärdsmål, eller annat jämförvärde för beslut behövs generellt längre provtagningsserier för att kunna fatta beslut.
  • Finns det tvetydighet i underlaget, t.ex. skiljer sig fältobservationer markant från analysresultat?

För projekt som övervakar utkanten av ett förorenat område för att kontrollera att spridning inte sker behöver provtagningen ske med jämna intervall. Inte heller här finns något generellt intervall som gäller för samtliga objekt. Faktorer som bör beaktas inkluderar b.la.;

  • Avstånd mellan övervakningsrör och källområde
  • Hydraulisk konduktivitet och gradient
  • Effektiv porositet
  • Ämnenas löslighet och spridningsegenskaper

I ISO:s standard återfinns ett diagram som kan användas som underlag för att fatta beslut om provtagningsintervall (ISO 2009).

Provtagningsplan

För att underlätta arbetet med att upprätta och granska provtagningsplan för grundvattenprovtagning har några punkter över vad som bör återfinnas, eller resoneras kring, listats nedan.

  • Syfte
  • Parametrar att analysera
  • Resonemang kring provpunkters lämplighet för syftet, framför allt om grundvattnet insamlas ur provgrop, tillfälligt grundvattenrör eller om ett gammalt grundvattenrör, ej installerat för föreliggande undersöknings syfte.
  • [[Inmätning av grundvattenytan]]
  • [[Intagets placering]]
  • [[Omsättningsmetod]]
  • Eventuellt [[Fältparametrar]] inklusive kalibrering av utrustning
  • Eventuellt [[Provtagningsfrekvens]] om återkommande provtagning
  • Eventuellt hantering av [[NAPL]]
  • Hantering av avfall (grundvatten, slangar m.m.)

 

Referenser

ASTM. 2005. “Standard Practice for Low-Flow Purging and Sampling for Wells and Devices Used for Ground-Water Quality Investigations.”

ASTM. 2013. Standard Guide for Sampling Ground-Water Monitoring Wells.

Clu-in. 2019. “Passive Samples.” Retrieved June 30, 2019 (https://clu-in.org/characterization/technologies/default.focus/sec/Passive_%28no_purge%29_Samplers/cat/Overview/).

ISO. 2009. ISO 5667-11 Water Quality - Sampling Part 11: Guidance on Sampling of Groundwaters.

ITRC. 2006. “Technology Overview of Passive Sampler Technologies.” (March).

ITRC. 2015. “Integrated DNAPL Site Characterization and Tools Selection.” Retrieved (www.itrcweb.org/DNAPL-ISC_tools-selection).

ITRC. 2018. “LNAPL Site Management: LCSM Evolution, Decision Process, and Remedial Technologies.” Retrieved (https://lnapl-3.itrcweb.org).

Nielsen, D. M. 2006. “Practical Handbook of Environmental Site Characterization and Ground-Water Montioring, 2nd Ed.”

Payne, F. C. .. 2008. Remediation Hydraulics.

Puls, R. W. and M. J. Barcelona. 1996. “Low-Flow (Minimal Drawdown) Ground-Water Sampling Procedures.” 1–38.

SGF. 2013. Fälthandbok: Undersökningar Av Förorenade Områden Rapport 2:2013.

SIS. 2011. Vattenundersökningar – Provtagning – Del 23: Vägledning Om Passiv Provtagning i Ytvatten, ISO 5667-23:2011.

US EPA Region I. 2017. Low Stress (Low Flow) Purging and Sampling Procedure for the Collections of Groundwater Samples from Monitoring Wells Version 4.