Rengöring

All utrustning som återanvänds mellan rör, och mellan projekt och som kommer i kontakt med det vatten som ska provtas, måste rengöras mellan provtagningspunkter. Detta görs vanligtvis genom att utrustningen tvättas med någon form av diskmedel lämplig för ändamålet och sedan sköljs med ljummet vatten och torkas. Men det kan också inkludera olika varianter av mekanisk rengöring (torka/skrubba) eller mer avancerade former av behandling med ånga eller syror.

1.1            Att tänka på

Innanmätet av en utrustning är alltid svårare att dekontaminera än den yttre delen.

För att bekräfta att rengöringen är tillräcklig kan blankprov på utrustning insamlas. Det görs genom att vatten som är garanterat fritt från de förorenande ämnena av intresse, sköljer av eller passerar genom samma utrustning. Vattnet samlas upp direkt i samma typ av provkärl som används för att ta de ordinarie proverna. Analysresultaten av blankproverna ska då inte innehålla de aktuella föroreningarna om dekontamineringen är lyckad. Om prov ska tas på rensvatten från utrustning så kan inte tratt användas, då detektionen som inte härrör från använd utrustning kan påträffas i rengöringsblanken. Blankprov på utrustning och andra kvalitetsprov finns vidare beskrivna i [[kvalitetsprov]] samt externt referensmaterial (ISO 2009; Nielsen 2006).

Utöver korskontaminering genom utrustning är det viktigt att byta handskar mellan varje provtagningspunkter, rengöra all provtagningsutrustning inklusive borrigg och spadar m.m. på lämpligt sätt. Nivån på rengöringen avgörs av kvalitetskrav inom undersökningen, men som ett minimum ska en mekanisk rengöring (fysiskt avlägsna genom att torka av) mellan provpunkterna genomföras.