Särskilda fall

Om röret går torrt
Poly- och perfluorerade ämnen (PFAS)
Non-Aqueous Phase Liquids (NAPLs)
Provtagning ur provgrop/schakt
Referenser

Om röret går torrt

Enligt ASTM så ska röret inte under några som helst omständigheter tillåtas gå torrt (ASTM 2013). ISO beskriver inget alternativ där röret går torrt (ISO 2009), men beskriver ett scenario där grundvattenytan sjunker kraftigt ner under filtersektionen överkant (pumphastighet är större än återflödet till röret). I det scenariot måste grundvattenytan återgå innan prov kan insamlas. ISO anger dock att prov insamlade under dessa förhållanden alltid kommer vara ett medelvärde för hela filtersektionen oavsett var intaget sitter eller pumphastighet vid provtagning.  Det dock undvikas att grundvattenröret går torrt eftersom det kan leda till sämre reproducerbarhet, att reaktiva mineral exponeras och fälls ut samt mobilisering av fint material och förhöjd turbiditet (se vidare under volymbaserad omsättning) Om röret går torrt trots att geologin tyder på att grundvattentillströmningen borde vara högre kan det vara lämpligt att överväga att renspumpning sker på nytt, särskilt om det uppstod problem med att erhålla klart vatten vid renspumpningen eller andra tecken på en suboptimal.

Poly- och perfluorerade ämnen (PFAS)

Vid provtagning av PFAS krävs särskilda åtgärder eftersom rapporteringsgränser och riktvärden är mycket låga (ng/l). Åtgärderna innefattar hela kedjan från installation av grundvattenrör till försändelse till labb. PFAS är vanligt förekommande i en rad material inklusive och möjliga källor inkluderar;

  • Borriggen (o-ringar, smörjmedel m.m.).
  • Smörjmedel/tätningar som används i grundvattenrörets gängning (om något används).
  • Vatten som används som borrvätska/kylmedium.
  • Varselkläder, vattentäta textilier, vattentäta tyg eller mockaskor.
  • Olika hudvårdsprodukter (solskyddsfaktor, hudkrämer).
  • Fett- och vattenavstötande behandlingsmedel på fältkläder (varselklädsel är 2021 undantaget förbud för PFOA).
  • Vattenavstötande papper och vissa pennor som används för fältanteckningar.
  • Vissa pumpar kan innehålla detaljer som innehåller PFAS
  • Kylväskor och kylklampar från labb kan ha använts för transport av prov med höga halter PFAS.

Det finns idag ingen komplett, officiell, lista att hänvisa till på vilka material som ska undvikas. Därför är det viktigt att projektets beslutsfattare säkerställer att provtagningsförfarandet identifierar vilka material som kommer användas samt kontrollerar med tillverkare huruvida det kan innehålla spår av PFAS. . För provtagning av PFAS finn mycket goda skäl att komplettera sin provtagning med transportblankprov samt rengöringsblankprov för att styrka att korskontaminering inte skett, även om provtagningen i övrigt ej är i enlighet med certifierad provtagning.

Non-Aqueous Phase Liquids (NAPLs)

Om NAPL påträffas i grundvattenröret är viktigt att notera det i fältprotokollet och hänsyn bör tas till att analysresultaten inte nödvändigtvis representerar den lösta halten i akviferen, speciellt om en volymbaserad omsättningsmetod använts. Vid provtagning av grundvatten i områden där det finns risk för NAPL är det lämpligt att ha med en bailer, även om annan metod används för uttag av grundvattenprov, för att se om det finns fri fas i grundvattenröret. Även om det går att ta upp DNAPL med bailer så kan det vara svårt att föra ner bailern till rätt djup. För att mäta tjockleken på DNAPL i rör är ett ljuslod som detekterar frifas ofta lättare att använda. Det är ytterst sällan som den uppmätta tjockleken av NAPL i grundvattenröret motsvarar tjockleken av NAPL i omkringliggande grundvatten eller jordprofil. NAPL kan förekomma i marken utan att det syns i grundvattenröret, eller vara tunnare i omkringliggande mark än vad som uppmäts i grundvattenröret. Detta beror på en lång rad faktorer inklusive grundvattenfluktuationer, kornstorleksfördelning, porositet för att nämna några. Den enda slutsats som vanligen kan dras genom mätning av NAPL tjocklek i grundvattenrör är att om NAPL påträffas i grundvattenröret så finns det i omkringliggande mark. För stöd i att tolka NAPL i formationen hänvisas för tillfället till ITRC:s vägledningar kring LNAPL (ITRC 2018) och DNAPL (ITRC 2015).

Det bör även noteras att vid kraftig omrörning i jord, t.ex. borrning och framförallt provgropsgrävning, kan NAPL som tidigare varit bundet i små porer i jorden mobiliseras (Payne 2008). Därför är det inte ovanligt att NAPL påträffas vid renspumpning eller första grundvattenprovtagningen för att sedan försvinna. Om NAPL återkommer i grundvattenröret är det sannolikt vad som kallas recoverable (ungefär pumpbar) eller mobil NAPL, för mer info se ITRC:s vägledning (ITRC 2018).

Provtagning ur provgrop/schakt

Grundvattenprov kan insamlas ur en provgrop men enbart om kvalitén förväntas kunna uppfylla syftet med provtagningen. Provtagning ur provgrop är främst lämpat för att karaktärisera länsvatten inför hantering i samband med schaktsanering.

Installation av grundvattenrör i provgrop bör undvikas (ISO 2009), och om installation görs ska data tolkas med stor försiktighet. Detta beror dels på att provgropen ofta stör jordmatrisen och kan medföra ökad infiltration jämfört med omgivande jord. Det kan även jämföras med hur volymen på ett grundvattenrör beräknas baserat på hela provgropen, där provgropen kan ses som filtersanden.

Om provtagning ur provgrop genomförs bör det tolkas som ett omblandat prov, och eventuell NAPL behövs tolkas med försiktighet. Det bör grundligt redogöras för i rapporten vad provet bedöms representera för vatten och huruvida uppmätta halter bedöms representera grundvattnet i stort. Grundvattenrör ska endast under mycket särskilda förutsättningar, och där det är väl motiverat, installeras i provgrop.

Referenser

ASTM. 2013. Standard Guide for Sampling Ground-Water Monitoring Wells.

ISO. 2009. ISO 5667-11 Water Quality - Sampling Part 11: Guidance on Sampling of Groundwaters.

ITRC. 2015. “Integrated DNAPL Site Characterization and Tools Selection.” Retrieved (www.itrcweb.org/DNAPL-ISC_tools-selection).

ITRC. 2018. “LNAPL Site Management: LCSM Evolution, Decision Process, and Remedial Technologies.” Retrieved (https://lnapl-3.itrcweb.org).

Payne, F. C. .. 2008. Remediation Hydraulics.