Val av pumpar och provtagare

För både omsättning och uttag av prov finns ett stort antal pumptyper att välja mellan, här nedan presenteras några som är vanligt förekommande i Sverige. Detta är ingen komplett lista över samtliga pumpar som finns. Det finns flera olika typer pumpar som historiskt använts och som kräver smörjmedel eller där drivgas kommer i kontakt med provet. Dessa ska inte användas för .

En viktig fråga vid val av pump är lyfthöjd, dvs hur högt pumpen klarar av att lyfta vatten. Lyfthöjden avser alltid avståndet från grundvattenytan till markytan, oavsett var pumpintaget är placerat. Om provet inte kan hantera aktuell lyfthöjd kommer inget prov kunna tas. För lyftpumpar begränsas ofta inte lyfthöjden av pumpen utan av undertrycket som vattenpelaren skapar, max lyfthöjd är då teoretiskt 10,4 meter, och i praktiken 6-8 meter.

För samtliga pumpar som sänks ner i grundvattenröret (membran pumpar och övriga dränkbara pumpar) blir rengöring en faktor att ta hänsyn till, förutsatt att dom inte enbart används i ett och samma rör. Manuella provtagare (bailer och skakpumpar) medför generellt större omrörning i grundvattenkolumnen vilket kan orsaka uppgrumling av partiklar eller ökad avgång av VOC (se vidare beräkning av volym vatten i rör).

En annan viktig aspekt är pumputrustningens diameter. Det är förstås viktigt att bekräfta att vald pumputrustning passar i de grundvattenrör som planeras att provtas. Vidare är det viktigt att pumpen klarar förväntad lyfthöjd och att de ämnen som ska analyseras inte i anmärkningsvärd grad påverkas av vald pumpmetod.

Om ett kraftigt förorenat område ska provtas, med eller utan NAPL,bör risk för korskontaminering samt huruvida pumpen kan ta skada av föroreningsnivån tas med i beaktande vid val av pump. För vissa ämnen med väldigt låg rapporteringsgräns (och jämförvärden), t.ex. PFAS, blir det extra viktigt att säkerställa att använd utrustning inte i sig, eller genom korskontaminering mellan prov, påverkar resultatet. Detta görs genom att säkerställa att utrustningen inte avger de ämnen som ska analyseras och genom rengöring av utrustningen mellan provpunkter, och kan kontrolleras med blankprov.

Eftersom resultaten kan påverkas vid byte av provtagningsmetod under ett projekt kan det vara värt att fundera över kraven på provtagningens precision tidigt i projektet. Byte av provtagningsmetod under projektets gång bör vara väl motiverat och genomtänkt samt inte ske vid upprepade tillfällen