Foderrörsborrning

OBS Remissversion - texterna är fortfarande under bearbetning och ska enbart ses som utkast. Finns det direkta fel? Hittar du enkelt det du vill, dvs är strukturen bra? Finns det ord/begrepp som behöver förklaras? Vi tar tacksamt emot förslag på ändringar/tillägg via e-post till This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.. Texterna kommer kontinuerligt att uppdateras och revideras och layouten förbättras. 

Tillämpning

Foderrör används primärt för att upprätthålla ett provtagningshål så att det inte faller in massor från sidan som kan riskera det inte går att komma ner till den nivå där provtagning eller installation av grundvattenrör önskas. Metoden används med fördel vid installation av grundvattenrör då det går att installera sandfilter med en specifik längd och att försegling kring borrhålet kan göras med god kvalitet. Foderrör används även för att undvika att material från borrhålets innerväggar kommer i kontakt med det material som finns på provtagaren, och ostörda prov (ur föroreningssynpunkt) kan därmed erhållas. Röret fungerar därmed som ett skydd mot korskontaminering och inblandning av jord från andra nivåer. Notera att det vid skruvprovtagning ändå kan ske en korskontaminering i de nedre delarna av skruven när den dras upp genom jorden innan foderröret börjat.

Om t.ex. miljöprovtagning med skruvborr önskas vid 3–4 meters djup under markytan, och ovanliggande material riskerar att rasa in i borrhålet, samt påverka det material som kommer finnas på skruven vid upptag, installeras foderrör ned till 3 meters djup. Därefter förs skruvprovtagaren ned genom röret, och vid 3 meters djup startar rotation för att provta material på nivån 3–4 meters djup. Om det fortsatt är risk att jorden även på nivån 3–4 meters djup kan rasa igen, eller om material från borrhålets innerväggar inte får komma i kontakt med jorden som ska provtas vid nästa nivå, kan ytterligare foderrör installeras till önskat djup. Proceduren upprepas tills önskade prov erhållits.

Foderrörsborrning kan med bergkrona även borra igenom grovt material, t.ex. sten och block, som inte kan forceras med t.ex. en vanlig skruvprovtagare. Detta innebär att provtagaren efteråt, via foderröret, kan komma ner till det (finare) material som är aktuellt för provtagning.

I samband med provtagning i sediment kan foderrör användas för att skapa ett ”torrt” rör för sediment som kan dras upp ”genom” vattenpelaren och inte riskeras att sköljas av. Vid sondering från flotte rekommenderas alltid att foderrör installeras för att säkerställa att borrstänger håller samma läge, vilket annars kan bli påverkat då det är strömt i vattnet. Foderrören styr även stängerna så att de inte böjs och går av.

Det finns ett antal olika foderrörssystem på marknaden:

Excentriskt borrsystem (typ Odex),
Tunnväggiga rör som följer med pilotkrona och excenterkronan ner. De vanligaste dimensionerna är 76 respektive 90 mm invändigt.

Centriskt ringkronesystem (typ Symetrix, NO-X),
Tunnväggiga rör som drivs ner av ringkrona, pressad på slagsko, som kopplar ihop pilotkronan och ringkronan med bajonettfattning. Den vanligaste dimensionen är 85 mm invändigt.

 OD (även kallade slagrör),
Tjockväggiga rör med ringkrona som borras ner. Eventuellt invändigt material borras ur med befintliga borrör/borrstål. De vanligaste dimensionerna är 57, 72, 78, 94, 101 respektive 114 mm invändigt.

Därutöver ingår ingår även användandet av foderrör ofta vid sonicborrning eller direct push.

Tekniska principer

Foderröret borras ned med borrbandvagn. Första röret har en pilotkrona som fästs vid rörets ände. Spolmedel, vanligen vatten eller luft, används för att driva ned röret och för att föra upp materialet i röret till markytan. Vatten är ofta att föredra vid förorenade områden då användning av luft innebär kraftig damning. Både vatten och luft kan dock påverka både geokemi, tryckförhållanden och struktur i jorden, vilket kan innebära att föroreningssituationen kan förändras. Om luft används finns speciella ”borrkaxavledare”, som samlar upp materialet som dammar. Info om hur spolmedlet kan påverka vid grundvattenprovtagning finns på sidan Installation av grundvattenrör. Borrkaxet kan vid undersökningar med låga krav på upplösning användas för fält- eller labbanalyser för att ge en grov indikation på vilka djup föroreningar förekommer. Det är dock svårt att veta exakt vilket djup det insamlade provet kommer ifrån då det dels är en fördröjning från borrkrona till att material blåser upp, och det kan även vara material som fastnat i röret och som släppt, så det är snarast att se som en indikation på om föroreningar förekommer i aktuell punkt än vilket djup de kommer från. Foderrör monteras därefter på varefter varandra till önskat djup har nåtts.

Vid neddrivning, speciellt i finare material, kommer viss andel av finmaterialet att tränga in i röret, det är därför viktigt att vid behov rensa röret. Om detta inte görs löpande kan det vara mycket svårt att få upp materialet i slutskedet.

När foderröret är installerat till önskat djup kan önskad undersökning utföras, t.ex. skruvborrning eller installation av grundvattenrör.

Foderrören tas sedan upp, antingen med hjälp av pilotkronan som fästs tillbaka i botten av foderröret (första röret), eller genom lyfthatt som fästs på det översta, sista röret. Om grundvattenrör är installerat kan inte pilotkronan användas och lyfthatt är enda alternativet.

Kvalitetskritiska faktorer

Vid användning av luft som spolmedel bör ”borrkaxavledare” användas för att samla upp damm som annars riskerar att spridas i miljön samt till de människor som utför arbetet.

Löpande rensning av röret är mycket viktigt. För att foderrören inte ska kärva måste smörjmedel användas, och det är viktigt att välja ett smörjmedel som inte riskerar att förorena jorden och ge ett missvisande resultat vid analys av föroreningar. Dokumentation av det smörjmedel som används rekommenderas för att kunna jämföra vid eventuellt förhöjda halter som noteras vid laborationsanalys.

Vid installation av grundvattenrör är det viktigt att inte fylla på med för mycket filtersand på en gång mellan grundvattenröret och foderröret, då trycket som skapas mellan grundvattenröret och foderröret innebär att grundvattenröret kommer dras med upp vid upptagning av foderröret. Ofta är det lämpligt att fylla på med sand, tätning och återfyllning i samma takt som foderröret dras upp.

Vid all borrning finns risk att täta skikt punkteras. Om sådant skikt innesluter eller avgränsar en förorening med fri fas eller hög koncentration finns en risk att borrhålet kan skapa nya spridningsvägar för föroreningarna. Under sådana omständigheter bör tätare skikt undvikas att punkteras och om risk identifierats att det ändå skett ska borrhålen förseglas efter genomförd provtagning.

För- och nackdelar

Fördelar

  • Kan ta sig ned genom sten och block och frigöra passage till djupare jordlager som ska provtas.
  • Håller upp borrhålet så att inte väggarna kollapsar.
  • Minskar risken för korskontaminering vid provtagning genom att material från borrhålets innerväggar inte riskerar att komma i kontakt med materialet som ska provtas.
  • Möjliggör installation av grundvattenrör med hög kvalitet.

Nackdelar

  • Tung utrustning.
  • Olika spolmedel kan påverka jordens sammansättning, och därmed även omfattning, nivå och fördelning av föroreningar.
  • Vissa typer av foderrör svetsas ihop och kan ej dras upp ur marken, utan måste lämnas kvar, kontrollera med borrentreprenör vad som gäller.

Att tänka på

Om prov tas på borrkax går det ej med säkerhet att säga vilken nivå kaxet kommer från.
Om det är önskvärt, kontrollera i förväg att det är möjligt att ta upp foderrören efter avslutad provtagningn eller installation av grundvattenrör.