Provgropsgrävning

OBS Remissversion - texterna är fortfarande under bearbetning och ska enbart ses som utkast. Finns det direkta fel? Hittar du enkelt det du vill, dvs är strukturen bra? Finns det ord/begrepp som behöver förklaras? Vi tar tacksamt emot förslag på ändringar/tillägg via e-post till This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.. Texterna kommer kontinuerligt att uppdateras och revideras och layouten förbättras. 


Tillämpning

Vid provgropsgrävning utförs provtagning i gropar som grävs med maskin eller manuellt. Provgropsgrävning används med fördel i grova samt heterogena jordar där andra provtagningsmetoder är svåra att använda. Metoden ger en god överblick av jordens sammansättning, jordlagerföljd, avvikande material etc och är även lämplig för uttag av en stor provvolym, i de fall det behövs.

Vid provgropsgrävning kan en större representativ volym ges, vilket ger en bättre representativitet i jämförelse med borrmetoder, och kan därmed också ge ett säkrare resultat vid t.ex. klassificering av förorenade massor, framförallt då provantalet är få. Metoden kan även vara bra för att ta prov på distinkta skikt. Prover uttas direkt ut schaktväggen med hjälp av spade, med mindre skopa på grävmaskinen (en grävmaskin med rototilt har relativt bra precision), eller på uppschaktat material.

Då djupa provgropar också ofta blir stora, är metoden ofta lämpligast då provtagningsdjupet är upp till 1-1,5 meter, men djupare gropar kan grävas med rätt släntlutning (bedöms i respektive fall och beror på jordart, grundvattennivå mm) och säkerhet.

Det är också svårt att återställa ytskikten vid en maskingrävdprovgrop och utan att t.ex. hårdgjorda ytor blir påverkade. Där Det beror på att där provgropar grävts ökar risken för sättningar på grund av att jordens konstruktion har påverkats, vilket bör tas i beaktande vid maskingrävda gropar i områden som ska bebyggas. Ett alternativ är att det påverkade området packas enligt AMA och att packningskontroll utförs av geotekniker i varje provgrop. Då detta är relativt kostsamt är det bra att komma överens om med beställaren om återställning (inklusive packning och ev hårdgöring) av ytan innan undersökning påbörjas.
Vid provgropsgrävning bör arbetsmiljöriskerna med att gå ned i provgropar särskilt beaktas. Gropar utan tillräcklig släntlutning riskerar att slå igen och i värsta fall begrava den som är nere i gropen. Det kan vara svårt att gräva djupa provgropar med tillräcklig släntlutning då dessa blir ytmässigt stora. För att undvika att gå ner i provgropen är det alltid att föredra att prover uttas från det uppschaktade materialet eller direkt ur skopan, något som dock ökar risken för korskontaminering.

Tekniska principer

Provgropsgrävning utförs med hjälp av antingen grävmaskin eller för hand med spade. Ofta fungerar en vanlig ”traktorgrävare” bra, men vid stora djup (>3 m djup) kan andra maskiner vara aktuella. Det finns många olika storlekar på maskin att använda, samt olika typer av skopor, kolla med leverantör vilken maskin och skopa som passar vilket syfte och det djup som är aktuellt. Tandad skopa riskerar till exempel att blanda runt materialet mer än en slät, men har lättarex att komma ned i hård jord. Vid spadprovtagning utförs oftast endast ytlig provtagning (00–50 cm) då det är tungt att gräva djupare för hand.

provgrop hand
Figur 1.
Exempel på provgrop grävd för hand och återställning av yta. Foto: Leo Regazzoni.

Gropen grävs ned till önskat djup och prov tas ut i schaktväggar samt vid behov även i schaktbotten. Alternativt grävs provgropen i etapper, t.ex. först ned en halvmeter och prov tas på materialet som representerar det skiktet, sedan ytterligare en halvmeter där nytt prov tas på uppschaktat material. Materialet som tas upp bör läggas upp skiktvis vid sidan av gropen för att underlätta återfyllning i samma ordning och minska risken för föroreningsspridning, uppläggningen kräver dock att det finns tillräckligt med utrymme. Den öppna gropen och överblicken av schaktväggar ger ofta en god överblick över jordlagerföljd/stratigrafi och materialsammansättning t.ex. hur mycket grus och sten det finns, om det finns tegel, järn eller annat antropogent material, och möjligheten att observera synliga förorenade lager.

Dokumentation av respektive schaktvägg och schaktbotten ska göras, och väderstreck bör tydligt framgå. Om berg eller större block påträffas i schaktgropen ska detta dokumenteras.

Under grävningen ska information om eventuellt grundvatten även dokumenteras, både vid vilken nivå grundvatten läcker in, och en uppskattning av vilka vattenvolymer som läcker in, t.ex. om det forsar, rinner eller sipprar. Även den stabiliserade grundvattennivån dokumenteras när denna kan erhållas.

Kvalitetskritiska faktorer

Provtagning med skopa direkt ur schaktväggar ökar risken för korskontaminering om överliggande jordlager rasar ned i skopan och blandas med jorden från det skikt som önskas provta. Provgropsgrävning under grundvattenytan är inte att rekommendera då det är svårt att ta representativa prover samt att risker för spridning av föroreningar och skred i schaktväggar ökar. Detta är en av anledningarna till att provgropar ej lämpliga för provtagning av grundvatten, utom för en bedömning av hur länsvattenkvalliten kan vara vid schaktning. Mer info om det finns i kapitlet om metoder för grundvattenprovtagning.

Det finns risker förknippade med att vistas i provgropar samt att lämna provgropar öppna. För mer info om arbetsmiljö se SGF:s webkurs Arbetsmiljö vid arbete i förorenade områden. Personal får aldrig vistas i schaktgropar, även om de är grunda, då det finns risk för ras, giftiga ångor och syrebrist samt skred av Ofta finns krav på att marken ska återfyllas i samma ordning som den grävts upp för att minska risken för exponering och att föroreningar sprids. Om de uppschaktade massorna är kraftigt förorenade är det viktigt att säkerställa med tillsynsmyndighet att dessa får användas för återfyllning.

För- och nackdelar

Fördelar

  • Vid grävning för hand krävs lite utrustning
  • Ger en bra bild över jordlagerföljder och bra överblick av eventuellt övrigt innehåll i jorden
  • Ger att ta ut prover på önskade skikt
  • Fungerar bra i de flesta jordarter, inklusive fyllnadsmassor med stort innehåll av antropogent material

Nackdelar

  • Ej lämplig vid provtagning under grundvattenytan
  • Djupa provgropar kräver stor yta, metoden är bäst lämpad vid provtagningsnivåer upp till 1-1,5 meter
  • Vid provuttag med skopa på grävmaskin ökar risken för korskontaminering
  • Ej lämpligt för att installera grundvattenrör
  • Stor påverkan på markytan, kan ge sättningsproblem

Att tänka på

Slänten mot skopan är ofta svår att få bra prover i då jorden där blir omblandad. Tänk på säkerheten vid provtagning, även grunda gropar kan orsaka skada om de rasar. Hägna in gropar som lämnas obevakade. Ska ytan hårdgöras eller bebyggas efteråt ska gruppen återfyllas på ett sätt att sättningar som kan skada konstruktionen ej uppstår. Beskriv i provtagningsplanen hur återfyllnad ska gå till, både med avseende på sättningsrisk och hur eventuellt förorenade skikt hanteras.