Provgropsgrävning

OBS Remissversion - texterna är fortfarande under bearbetning och ska enbart ses som utkast. Finns det direkta fel? Hittar du enkelt det du vill, dvs är strukturen bra? Finns det ord/begrepp som behöver förklaras? Vi tar tacksamt emot förslag på ändringar/tillägg via e-post till This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.. Texterna kommer kontinuerligt att uppdateras och revideras och layouten förbättras. 


Tillämpning

Vid provgropsgrävning utförs provtagning i gropar som grävs med maskin eller i vissa fall manuellt. Provgropsgrävning används med fördel i grova samt heterogena jordar där andra provtagningsmetoder är svåra att använda. Metoden är även lämplig för uttag av en stor provvolym.

Metoden ger en god överblick av jordens sammansättning, jordlagerföljd, avvikande material etc. Vid provgropsgrävning kan större provmängd uttas, vilket ger en bättre representativitet i jämförelse med borrmetoder, och därmed också kan ge ett säkrare resultat vid t.ex. klassificering av förorenade massor, framförallt då provantalet är få. Metoden är även bra för att ta prov på distinkta skikt. Då djupa provgropar också ofta blir stora, är metoden ofta lämpligast då provtagningsdjupet är något till ett par meter, men djupare gropar kan grävas med rätt släntlutning och säkerhet.

Tekniska principer

Provgropsgrävning utförs med hjälp av antingen grävmaskin eller för hand med spade. Ofta fungerar en vanligt ”traktorgrävare” bra, men vid stora djup (>3 m djup) kan andra maskiner vara aktuella. Det finns många olika storlekar på maskin att använda, kolla med leverantör vilken maskin som passar vilket syfte och djup som är aktuellt. Vid spadprovtagning utförs oftast endast ytlig provtagning (2–3 dm) då det är tungt att gräva djupare för hand.

Gropen grävs ned till önskat djup och prov tas ut i schaktväggar samt vid behov även i schaktbotten. Alternativt grävs provgropen i etapper, t.ex. först ned en halvmeter där prov tas ut, sedan ytterligare en halvmeter där nytt prov tas ut. Prover kan ofta tas direkt i schaktväggen och man får en god överblick över jordlager, lagerföljder och sammansättning på jorden, t.ex. hur mycket grus och sten det finns, om det finns tegel, järn eller annat antropogent material. Det är också lätt att ta representativa samlingsprover och lätt att se synliga föroreningar och förorenade lager. För att ta prov kan med fördel material tas med skopan på grävmaskinen, det är mycket viktigt att inte gå ner i gropen.

Dokumentation av respektive schaktvägg och schaktbotten ska göras, och till dokumentationen ska väderstreck tydligt framgå. Om berg eller större block påträffas i schaktgropen ska detta dokumenteras.

Under grävningen ska information om grundvatten även dokumenteras, både vid vilken nivå grundvatten läcker in, samt hur det läcker in, t.ex. om det forsar, rinner eller sipprar. Även den stabiliserade grundvattennivån dokumenteras när denna kan erhållas.

Kvalitetskritiska faktorer

Provgropsgrävning under grundvattenytan är inte att rekommendera då det är svårt att ta representativa prover samt att risker för spridning av föroreningar ökar.

Provgropsgrävning begränsas av att det på alla platser inte är lämpligt att gräva gropar. Djupa gropar kan bli stora, kan rasa ihop och utgör därmed en arbetsmiljörisk. Det är också svårt att återställa markytan vid en provgrop och eventuella asfaltsskikt blir påverkade. Provgropsgrävning fungerar ofta bra ned till ca 3 meter under markytan, men vid större djup blir groparna väldigt stora.

Personal får aldrig vistas i schaktgropar, även om de är grunda, då det finns risk för ras och skred av schaktslänter. Personal bör ej heller stå så nära schaktkanten att risk finns att man kan följa med ett ras (ett bra mått är att man ej bör stå närmre släntkrönet än ett avstånd motsvarande schaktdjupet). Provgropen bör fyllas igen så fort som möjligt och ej lämnas obevakad. Om den lämnas obevakad måste den hägnas in och tydligt skyltas.