Upplag och högar

OBS Remissversion - texterna är fortfarande under bearbetning och ska enbart ses som utkast. Finns det direkta fel? Hittar du enkelt det du vill, dvs är strukturen bra? Finns det ord/begrepp som behöver förklaras? Vi tar tacksamt emot förslag på ändringar/tillägg via e-post till This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.. Texterna kommer kontinuerligt att uppdateras och revideras och layouten förbättras. 

Tillämpning

Provtagning i upplag och högar innebär att prover tas i jord som lagts upp i högar/strängar eller i upplag vid undersökning eller i samband med åtgärder.

Provtagning i högar och upplag görs ofta för att karakterisera en enhetsvolym av jord för klassificering av överskotts- eller återfyllnadsmassor vid entreprenader. Vid provtagning i högar kan flera olika typer av provtagningsutrustning användas, såsom grävmaskin, för hand med spade, manuell skruvborr etc. Val av provtagningsutrustning styrs till stor del av syfte med provtagning och egenskaper i den jord som ska provtas, t.ex. storlek, djup på och åtkomst till högen etc. I detta kapitel antas att provtagning utförs med grävmaskin men metodiken är till stor del tillämpbar även för annan utrustning.

Tekniska principer

Som nämns ovan kan olika metoder användas Förvid provtagning av jord i upplag och högar kan olika metoder användas. Vilken metod som passar bäst beror på egenskaperna i den jord som ska provtas, till exempel högens storlek, kornstorlek, misstänkta föroreningar och provstorlek.

Vid provtagning i upplag och högar är det viktigt att noga tänka igenom hur provtagning ska utföras för att få representativa prover. Syftet kan påverka både antal prover och lämplig volym per prov för att få representativa prover och analyser. Om syftet är att klassa hela enhetsvolymen ska till exempel lika stora inkrement tas slumpmässigt i högen. Sök då inte efter extra förorenade eller rena partier i högen. Hur många prover som lämpligen tas ut och hur dessa ska hanteras beror på flera olika faktorer, bland annat på ursprung, typ av massor, föroreningstyper, hur föroreningar är fördelade i jorden och vad massorna ska användas till. För mer underlag kring provtagningsstrategi se Provtagningsstrategi.

Liksom historik är viktigt vid provtagning av ett förorenat område är det Inför provtagning är det inför provtagning av upplag och högar viktigt att ta reda på massornas ursprung, om denna informationtta finns att tillgå. Ursprunget och massornas egenskaper är väsentligtanvänds för vid bestämning av provtagningsstrategi och urval av analyser. Högen eller upplaget besiktigas även okulärt på plats. Upplagda högar innebär ofta en viss omblandning, men undantag finns, detta kan undvikas genom att olika jordlagerföljder eller jord från specifika intervall medvetet lagts bredvid varandra istället för att blandas om. och Ii de fall det tydligt finns olika egenskaper i högen/upplaget kan denna delas in i representativa delar. Inom varje del tas representativa prover ut. Upplagda högar innebär ofta en viss omblandning, men undantag finns, detta kan undvikas genom att olika jordlagerföljder medvetet lagts bredvid varandra istället för att blandas om.

Vid provtagning i upplag och högar är det viktigt att noga tänka igenom hur provtagning ska utföras för att få representativa prover. Syftet kan påverka både antal prover och lämplig volym per prov för att få representativa prover och analyser. Om syftet är att klassa hela enhetsvolymen ska till exempel lika stora delprover tas slumpmässigt i högen. Sök då inte efter extra förorenade eller rena partier i högen. Hur många prover som lämpligen tas ut och hur dessa ska hanteras beror på flera olika faktorer, bland annat på ursprung, typ av massor, föroreningstyper, hur föroreningar är fördelade i jorden och vad massorna ska användas till. För mer underlag kring provtagningsstrategi se Provtagningsstrategi.

Kvalitetskritiska faktorer

Om högen/strängen/upplaget inte är nyligen upplagd krävs att det schaktas i högen för att proverna ska bli representativa. Ett ytligt prov i en ”gammal” hög innebär att det finns risk att föroreningar/ämnen avgått som gas eller lakats ut. Gräv därför in ordentligt i högen vid provtagningen. Om det är små upplag eller högar kan manuell grävning räcka, men för att säkerställa en representativ provtagning i större upplag och högar bör grävmaskin användas.
Provtagning i upplag och högar är inte lämplig för lättflyktiga ämnen för bedömning av hur föroreningsgraden var i den ursprungliga jordprofilen då dessa ämnen kan ha avgått vid schakt och transport.

För- och nackdelar

Fördelar

  • Ger en bra överblick över innehåll i massorna
  • Ger bra möjlighet att ta ut representativa prover

Nackdelar

  • Ger ingen bild av den specifika jordlagerföljden
  • Inte lämplig för bedömning av halter av lättflyktiga ämnen i ursprunglig jordprofil.

 Att tänka på

Fundera innan fältarbete hur provtagning av de djupare delar av upplaget/högen ska genomföras. Flera små inkrement från fördelade över olika delar i högen som slås samman till ett samlingsprov ger ofta en bättre bild av föroreningshalten än några få större inkrement. Har högen legat länge skiljer sig ofta föroreningshalter i ytan jämfört mot de längre in i högen.

Lästips

ISO 18400-102 - Markundersökningar - Provtagning - Del 102: Urval och tillämpning av provtagningstekniker 

Solid waste, particulate materials: Sampling (NT ENVIR 004)