Porgas

OBS Remissversion - texterna är fortfarande under bearbetning och ska enbart ses som utkast. Finns det direkta fel? Hittar du enkelt det du vill, dvs är strukturen bra? Finns det ord/begrepp som behöver förklaras? Vi tar tacksamt emot förslag på ändringar/tillägg via e-post till This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it. .  Texterna kommer kontinuerligt att uppdateras och revideras och layouten förbättras. 

Porgasprov tas från den omättade zonen ovan grundvattenytan och här består jordmatrisen av jordpartiklar och porvolymen (mellanrummet mellan dessa partiklar). I den omättade zonen består porvolymen i sin tur av gas (luft) eller vätska (vatten eller fri fas av en förorening). Proportionen av gas och vätska i porvolymen skiftar och efter ett regn är andelen porgas låg. Kappillärzonen strax ovanför grundvattenytan är delvis vattenmättad och har också en låg andel av porgas. Porgasprovtagning lämpar sig således bäst i grovkorniga och torra jordar vilket medför en stor porvolym och stor andel porgas.

En förorening som finns i den omättade zonen kan förekomma i fyra olika tillstånd:

  • separat fas (fri fas)
  • gasfas
  • upplöst i porvatten
  • bunden till jordpartiklar

En förutsättning för att det skall vara meningsfullt att provta porgas är att den aktuella föroreningen är relativt flyktig så att den förekommer i mätbara halter i porgasen. Mätning kan också vara inriktad mot allmänna (deponi-)gaser. Porgasprovtagning är därmed tillämplig för t.ex. följande ämnen:

  • flyktiga organiska kolväten, ex. aromatiska kolväten och klorerade lösningsmedel
  • kvicksilver
  • metan, koldioxid, kväve

Med flyktiga organiska kolväten åsyftas här de som typiskt har följande egenskaper som bidrar till att de i hög grad återfinns i gasfas under normala temperaturer i jorden:

  • högt ångtryck och därmed låg kokpunkt (<150 °C)
  • låg vattenlöslighet

Om det inom det aktuella undersökningsområdet har skett läckage av sådana flyktiga ämnen till jordlagren är det högst troligt att porgasen i jordlagren också är påverkad. Porgasundersökningar kan genomföras relativt enkelt och är därför lämpliga som ett första steg för att klarlägga om det finns flyktiga föroreningar på platsen, samt om det finns skäl att utföra vidare utredning om spridningen eller inte.

Tekniska principer för installation

För att ta ut prov på porgas i omättad zon kan man i huvudsak göra följande typer av installationer:

  • (lös) porgassond, porgasspets
  • (fast) porgasspjut
  • passiva prov
  • filterrör
  • sintrad spets (för prov under bottenplatta)

 

 

Figur 1. Från vänster: Porgasspets av aluminium (diameter 16 mm, s.k. KVA shield point) utrustad med ett antal 0,2 mm slitsar. Porgasspjut. WMS passiv provtagare. Flerkanalssystem till filterrör (CMT Vapor Wellhead från Solinst). Sintrad spets.

 

Att tänka på

Det är viktigt att registrera de väderförhållanden som råder vid provtagningen och då i synnerhet barometertryck och temperatur.

Väderförhållanden kan generellt anses påverka resultat vid porgasprovtagning i större utsträckning än provtagning av grundvatten och jord. Gasströmningar i jorden kan påverkas av vind, topografi och byggnader.

Vid passiv provtagning bör man i nödvändiga fall säkerställa att leverantören kan leverera mätvärden relaterade till volymenhet (t.ex. mg/m3) och inte enbart mängd analyt (t.ex. ng/provtagare).