Ekmanhuggare (exempel på Lådprovtagare, Boxcorer)

Maximal provlängd/provtagningsdjup: normalt 1-2 dm, men det finns varianter som kan nå djupare

Maximal provmängd:  ca 3-30 l

Typ av sediment: Lösa till medelfasta

Hand/vinschmanövrerad: Handmanövrerad

Tillämpning

Ekmanhuggare är en lådprovtagare (Boxcorer) som används både för undersökning av t ex bottenflora/fauna och vid miljöprovtagning av ytliga sediment. Det finns flera olika varianter av lådprovtagare. Den vanligaste modellen kallas för Ekmanhuggare eller Ekmanhämtare och finns i olika storlekar där vattendjup, typ av sediment och syftet med provtagningen styr vilken modell eller storlek som är mest lämplig. Ekmanhuggaren, som använts i över 100 år, är generellt en mindre och mer lättanvänd lådprovtagare vilken främst används för lite mjukare sediment. Lådprovtagare kan användas från båtar, bryggor, broar eller från is.   

Tekniska principer

Ekmanhuggaren består av en låda, oftast i rostfritt stål, som är öppen nertill (se Figur 1). Storleken kan variera från ca 3-30 l (1). Ofta finns en urtagbar invändig låda av plåt eller plexiglas. På provtagaren är två bågformade lock/skovlar monterade som kan slå ihop undertill. Skovlarna är utfällda när provtagaren sänks ner genom vattnet till botten, antingen med hjälp av en lina, eller om det är grunda vatten, med en stång (ca 1,5 m). Locken/skovlarna slår igen undertill, när en droppvikt släpps ner över linan och träffar provtagaren, eller om provtagaren är fäst på en stång, genom en knapptryckning upptill på stången. 

ekmanhugg1ekmanhugg2

Figur 1 & 2. Ekmanhuggare           

På de flesta lådprovtagare finns ett eller flera fönster så att det går att inspektera eventuellt prov och dess mängd, innan skovlarna eller skoporna öppnas och provet tas ut. På flera varianter kan prov även tas ut upptill genom luckor. Eventuellt stående vatten ovan sedimenten kan tas bort före provuttag genom t ex sughävert.

Provtagarens storlek, samt syftet med provtagningen, styr sättet som provtagaren öppnas och hur provet hanteras. För att få ut provet kan t ex provtagaren placeras över en balja där provtagarens skovlar/skopor öppnas och provet placeras på baljans botten. I baljan kan provet karteras och delprover uttas och föras över till specifika provkärl. Om det finns en innerlåda är det lättare att ta ut relativt ostörda prover, t ex genom att trycka ner plaströr med önskad diameter i sedimentet.

Lådprovtagare kan dras upp för hand eller med hjälp av vinsch, vilket rekommenderas för de större modellerna och vid provtagning med stora vattendjup.

Kvalitetskritiska faktorer

Proverna som erhålls är generellt störda men om en större modell används kan den centrala delen av ytprovet, om provet inte är för löst, betraktas som relativt ostörd. Det går också att anpassa vikterna för att erhålla ett så ostört prov som möjligt. Det är av vikt att inte utta flera prover nära inom samma lokal, då provtagningen lätt genererar uppgrumling som kan störa nästa provtagning. Vid steniga bottnar, eller om det finns t ex grenar eller rötter på botten, kan dessa fastna mellan skoporna/skovlarna när de slår igen, vilket får till följd att provet helt eller delvis åker ut när det dras upp. Andra faktorer som kan påverka provuttaget är provtagarens lutning när den tränger ner i botten, dvs hur den träffar och når ner i sedimenten. Vidare så kan provtagaren om den är tung och sedimenten väldigt lösa tränga ner för långt i sedimenten och störa provet mer än nödvändigt, vilket till del kan undvikas om provtagning föregås av lodning av botten och försiktig planerad nedsänkning till önskad nivå.

Utvärdering av resultat

Ger generellt störda prover. Planera provuttag och omhändertagande av provmaterial utifrån syfte med provtagningen.

För- och nackdelar

Fördelar

  • Förhållandevis enkel och tålig konstruktion
  • Lättanvänd
  • Kan användas från både nära vattenytan och från högre höjder som broar och större båtar
  • Kan användas vid både små och stora vattendjup
  • Kan erhålla relativt stor provvolym, även i horisontalled
  • Bra metod för biologisk provtagning eller där det behövs mycket material av ytliga sediment

Nackdelar

  • Begränsat provdjup
  • Viss osäkerhet i provdjup
  • Ger generellt störda prover

Att tänka på

Innan provtagaren släpps ner mot botten bör linan fästas i något för att inte riskera att provtagaren tappas. Stora provtagare bör användas med vinsch. Lite beroende på provtagarens storlek så kan relativt stor provvolym erhållas, vilket är viktigt att planera för såsom omhändertagande av sediment, rengöring av utrustning mm. Provtagaren bör öppnas över t.ex. ett större kärl/balja eller presenning, för att dels samla upp provet och dels inte kontaminera platsen. Mindre provtagare kan öppnas direkt över ett provkärl.   

Referenser

(1) Handbook of Techniques for aquatic sediments sampling, 1994