Ryssborr (exempel på kannprovtagare)

Maximal provlängd/provtagningsdjup: 50-100 cm / ner till ca 15 m (kan gå djupare i t ex torvmossar)

Maximal provmängd: ca 3 liter

Typ av sediment: torv/organiska sediment, finkorniga till grövre minerogena sediment

Hand/vinschmanövrerad: Handmanövrerad

Tillämpning

Ryssborren är en typ av kannprovtagare som används vid provtagning av relativt lösa (som inte rinner) till fasta sediment. Ryssborren finns i ett antal olika storlekar, från 28 x 500 mm till 100 x 1000 mm och är gjord av järn. Provtagaren kan förlängas med 1,5 m järnstänger ned till 10–15 m provtagningsdjup. De järn/stålstänger som vanligtvis följer med provtagaren kan dock böja sig vid stora provtagningsdjup p.g.a. liten diameter på stängerna. Vid sådana tillfällen kan det vara bättre att använda grövre aluminiumstänger, vilket ger samma vikt men styvare konstruktion. Det möjliggör nedtryckning av provtagaren i sedimenten även vid större provtagningsdjup.

Med Ryssborren utförs provtagning av 50–100 cm sedimentproppar beroende på modell. Provtagningsdjupet påverkas, bortsett från provtagarens längd/storlek, av sedimentens beskaffenhet dvs hur hårda respektive lösa de är. Även den som utför provtagningen kan påverka djupet med genom personens styrka, längd och teknik. Provtagaren kan användas både i grunda och djupare vatten, samt i mossar, kärr och myrar, strandkanter mm. Provtagaren är främst lämpad för provtagning av sediment som håller ihop (inte rinner ut) och där det är önskvärt att utta skiktade ostörda prover och mindre volymer. Hur hårda sediment som kan penetreras avgörs väldigt mycket av styrkan på personen som utför provtagningen. Provtagaren är ett bra alternativ vid miljöprovtagning i t ex grunda dammar, vattendrag eller strandkanter.

Tekniska principer

På själva provtagningsdelen (se Figur 1) fästs antingen ett T format handtag direkt eller så sätter man på förlängningsstänger. Provtagningsdelen, som är en ihålig halvcylinder med en spets nedtill, har en lucka som kan rotera längs med hela provtagaren. Luckan är helt slät på ena sidan och på andra sidan finns det på luckan en kant som går lodrätt längs med hela luckan (se figur 2). När provtagaren trycks ned i sedimenten ska luckan med en kant på mitten vara utåt. När önskat provtagningsdjup har nåtts vrider man handtaget 180°, vilket gör att sedimenten från rätt nivå vänds in i det ihåliga utrymmet (då den utstickande kanten håller emot medan resten roterar) och den släta delen av luckan fungerar som ett lock. Därefter dras provtagaren rakt upp, den släta delen av luckan gör att provtagaren glider lättare på vägen upp. När provtagaren tagits upp läggs den med fördel horisontellt på marken eller ett bord (eller annan slät yta), luckan kan därefter vridas tillbaka och sedimentprovet i form av en halvcylinder träder fram. Här finns en video från Stockholms Universitet som visar hur provtagaren används för provtagning av en myr.

ryssborr1

Figur 1. Utrustning för provtagning med ryssborr (Foto, Rolf Jacobson, Stockholms Universitet).

 

ryssborr2

Figur 2. Ryssborr med upptaget sedimentprov, kanten på luckans ses i bildens nedre kant.

ryssborr3

Figur 3. Sedimentprov från en mosse, notera spetsen på provtagaren längst till höger i bilden.


Kvalitetskritiska faktorer

För att erhålla riktigt bra sedimentprover är det viktigt att sedimenten varken är för lösa eller för hårda. Är sedimenten för lösa kommer dessa rinna ut, eller kompakteras, på vägen upp alternativt rinna ut när du vrider på luckan uppe på markytan. Är sedimenten för hårda (vilket delvis beror på hur mycket kraft den som provtar kan trycka ned den med) eller innehåller mycket stenar kan det vara svårt att få upp något prov alls. Sten kan stoppa provtagaren på vägen ner eller fastna på så sätt att luckan inte går att stänga ordentligt, vilket kan innebära provförluster på vägen upp. Det kan vara svårt att utta ostörda prover om sedimenten är för lösa då dessa riskerar att rinna över de övriga sedimenten i provet.

Utöver att kartera sedimentprofilen, kan de uttagna proverna analyseras på laboratorium för relevanta parametrar eller för t ex åldersbestämning, pollenanalys mm. Vid analys av järn (Fe) bör påverkan från järnet i provtagaren beaktas.

Utvärdering av resultat

Om det prov som erhålls är väldigt löst är det svårt att skikta proverna på ett korrekt sätt, det är också stor risk att provet är stört, dvs att det till viss del har blandats om inne i provtagaren. I dylika fall är det viktigt att notera detta samt att utta en större provvolym.

För- och nackdelar

Fördelar

  • Robust och tålig
  • Möjlighet till att få prov djupare ned i sedimenten
  • Ger generellt ostörda prover
  • Ger bra överblick över profilen
  • Enkelt att skikta prover, om de inte är för lösa
  • En person kan utföra provtagningen (betänk dock arbetsmiljöaspekter vid arbete invid vatten)

Nackdelar

  • Vattniga prov kan rinna ut ur provtagaren
  • Provtagaren är tung, med många stänger och stort djup krävs det mycket kraft att få upp den till ytan igen.
  • Svårt att använda från mindre båt då kraften som behövs vid provtagning flyttar på båten
  • Kan rosta en del vid dåligt underhåll, vilket kan påverka analyser av uttagna prover
  • Svårhanterlig vid kyla då metallen leder kylan bra

Att tänka på

I lite djupare vatten kan det vara svårt att känna av när ryssborren börjar penetrera sedimenten, så det är bra att ha koll på djupet så provtagning görs på rätt sedimentdjup.  Provtagaren är tung så se till att det går att ta sig till provtagningsplatsen trots den tunga utrustningen. På grund av vikten bör provtagaren vid provtagning i djupare vatten fästas så att den inte riskerar att tappas. Vid provtagning från is kan man ha en ställning som står på isen som man drar upp provtagaren genom. Ställningen är utrustad med "back-spärr" för att underlätta upptagningen. Om provtagning görs från båt/flotte se till att det finns möjligheter att förankra båten/flotten väl så den inte kan flytta sig. Var noga med att dra åt skruven som fäster varje förlängningsstång. Vid provtagning på stora djup kan det vara bra att ha någon form av vinsch som hjälper till att dra upp provtagaren. I dylika fall bör arbetsmiljöaspekten vägas in i samband med planering av uppdraget för utvärdering av vilka hjälpmedel som kan finnas, om det krävs två personer mm. Vid provtagning på större djup kan en kan borrbandvagn på en flotte/ponton användas som kan hålla i stängerna.  Tänk också på att tidsåtgången kan vara stor vid provtagning på större djup då förlängningsstängerna bör skruvas av vid varje upptag för att förenkla hanteringen.