Syfte och mål

OBS Remissversion - texterna är fortfarande under bearbetning och ska enbart ses som utkast. Finns det direkta fel? Hittar du enkelt det du vill, dvs är strukturen bra? Finns det ord/begrepp som behöver förklaras? Vi tar tacksamt emot förslag på ändringar/tillägg via e-post till This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.. Texterna kommer kontinuerligt att uppdateras och revideras och layouten förbättras. 

processA

 

Det kan vara svårt att skilja mellan vad som är ett syfte och vad som är ett mål. På denna webbplats avser syfte angående undersökning:

  • varför undersökningen utförs,
  • vad motivet för undersökningen är (ex uppdragsgivaren vill bebygga område x)
  • vad nyttan med undersökningen är

Att tydligt definiera syftet med en undersökning är grunden för att undersökningen ska kunna ge det dataunderlag som behövs inför förestående beslut, samt för att säkerställa att resultaten lever upp till beställarens och tillsynsmyndighetens förväntningar. Ett väldefinierat syfte är viktig information för läsare längre fram i tiden, som t.ex. arbetar med uppföljande steg i projektet eller jobbar med en angränsande fastighet, för att förstå vilka frågor undersökningen avsågs besvara samt vilka begränsningar som fanns i projektet.

Ett mål är mer konkret än ett syfte. Medan syften oftast inte är mätbara ska ett mål vara det, för att man ska kunna fastställa när det är uppnått. Mål ska också vara tidsbundna, av samma anledning.

Syfte och mål ska definieras tidigt och förankras hos samtliga parter.

Vid utredning av förorenade områden förekommer syften och mål på olika nivåer. De övergripande målen för området som undersökningen rör bör specificeras, det kan t.ex. vara en exploatering av ett tidigare bostadsområde med syftet att skapa fler bostäder, eller att utreda och vid behov minska spridningen av miljögifter från ett gammalt sågverksområde. I detta arbete kan även en del vara att definiera övergripande åtgärdsmål; information om hur dessa formuleras finns i Naturvårdsverkets rapport 5978 ”Att välja efterbehandlingsåtgärd”.  

De övergripande målen ligger till grund för varför det finns ett behov av att göra en undersökning. Själva undersökningen kan ha ett mer detaljerat syfte, exempelvis att ge ett tillräckligt dataunderlag för en riskbedömning eller projektera en åtgärd. Fältundersökningen kan i sin tur bestå av flera olika provtagningar med olika syften, i flera medier och vid olika tidpunkter. För att en undersökning ska bli framgångsrik bör både det övergripande syftet samt det specifika syftet med varje enskild provtagning definieras. Specifikt syfte för en provtagning t.ex. kan vara att beskriva skatta en medelhalt i ett förorenat media eller avgränsa en föroreningsplym i grundvatten. Viktigt att tänka på är att undersökningen även kan syfta till att mäta andra aspekter än föroreningar, som t.ex. kornstorleksfördelning, hydraulisk konduktivitet, grundvattennivåer och identifiera riskobjekt, även detta ska beskrivas.

För att underlätta formulering av provtagningens syfte är det lämpligt att göra en så kallad framing, dvs. att identifiera ramarna för den frågeställning som ska lösas och vad som inte är en aktuell frågeställning: Exakt vilken är frågeställningen? Vilket beslut är det som ska tas? Vilket underlag krävs för beslutet och vad av detta saknas? Dessa och liknande frågor måste besvaras för att syftet med provtagningen ska kunna definieras. Det är viktigt att detta inledande moment genomförs grundligt och att alla berörda är överens, i annat fall kan det uppstå problem i senare skeden.

I Tabell 1 nedan ges exempel på hur nivåerna syfte och mål med undersökningar kan variera i samband med en exploatering av en fastighet.