PCB

Inledning
Egenskaper
Verksamheter
Spridningsvägar
Risker
Undersökningar
Åtgärdsmetoder att beakta
Referenser

Inledning 

Polyklorerade bifenyler (PCB) är en grupp med cirka 200 ämnen som är giftiga och svårnedbrytbara i miljön. När PCB kommit ut i miljön är ämnet svårt att få bort (naturvårdsverket.se). PCB började användas storskaligt inom industrin under 1930-talet. PCB har använts i fog- och golvmassa och i isolerrutor och finns därmed i många byggnader, i transformatorer, kablar och kondensatorer samt i färg, plast och självkopierande papper. Stora mängder PCB användes i fogmassor och övrigt byggnadsmaterial mellan åren 1952 och 1972. PCB sprids från fogmassor och övrigt byggmaterial till mark och luft. Avfall och förbränning bidrar också till spridning av PCB till miljön (naturvårdsverket PCB i miljön).

PCB är fettlösligt och lagras i fettvävnaden, speciellt fiskätande predatorer som är högst i näringskedjan uppvisar höga halter av PCB i fettvävnaden (naturvårdsverket PCB i miljön).

PCB förbjöds att användas i nya produkter år 1978 och år 1995 förbjöds PCB att användas på det hela taget i produkter. Trots förbuden finns PCB kvar i miljön på grund av att det bryts ner väldigt långsamt.

Av de cirka 200 PCB-föreningarna finns det 12 stycken PCB-föreningar som klassas som dioxinlika PCB-föreningar då de kemiskt och toxikologiskt påminner om dioxiner (KI.se).  

Förordning (2007:19) om PCB m.m. innehåller bestämmelser om kontroll över förekomsten och hanteringen av PCB-produkter och inventering, avlägsnande och bortskaffande av PCB-produkter och varor eller utrustning som innehåller eller har förorenats med PCB-föreningar.  

 

 PCBfig1struktur
 

Figur 1. Strukturen för bifenyler och de olika positionerna som kan kloreras.

 

Egenskaper 

Fysikaliska och kemiska egenskaper 

PCB är en grupp av organiska föreningar som består av kol, väte och klor. Antalet kloratomer och deras placering i molekylen bestämmer de fysikaliska och kemiska egenskaperna (epa.gov). Det finns 209 olika möjliga PCB-föreningar, dessa kallas kongener. PCB-föreningar har 2–10 kloratomer som binder till bifenylmolekylen. Bifenylmolekylen utgörs av två bensenringar som binder till varandra (US HHS). 

PCB-föreningar är flamsäkra, kemiskt stabila, har hög kokpunkt samt har elektriskt isolerande egenskaper, därav har de använts i stor utsträckning i elektrisk utrustning, värmeöverföringar och hydrauliska komponenter (naturvårdsverket.se).

Naturlig förekomst och bakgrundshalter 

PCB är antropogena föreningar och förekommer inte naturligt i naturen. När PCB kommit ut i miljön är det svårt att få bort och att påverka halterna (naturvårdsverket.se).

 

Förekomst i verksamheter 

PCB började användas storskaligt inom industrin under 1930-talet. PCB har använts i fog- och golvmassa och i isolerrutor och finns därav i många byggnader, i transformatorer och kondensatorer samt i färg, plast och självkopierande papper. Stora mängder PCB användes i fogmassor och övrigt byggnadsmaterial mellan åren 1952 och 1972. PCB sprids från fogmassor och övrigt byggmaterial till mark och luft. Avfall och förbränning bidrar också till spridning av PCB till miljön (epa.gov). PCB får inte förekomma inom tillverkning av produkter idag i Sverige. Men har använts i stor utsträckning inom kabelisolering, elektriska apparater och utrustning, värmeisolerande material, tejp och klister, plast, färg med mera (naturvårdsverket.se).

 

 PCBFIG2transformator
 

Figur 2.  Äldre transformatorer kan ha isoleringsolja med PCB. Foto: Astrid Westvang. CC 2.0

 

Spridningsvägar för olika faser och medier

PCB föreningar är persistenta och är svårnedbrytbara i miljön, de kan cirkulera mellan jord, vatten och luft i långa perioder (US HHS). 

Jord 

PCB-föreningar adsorberar till jord och har låg löslighet i vatten. PCB-föreningar med flera kloratomer tas i mindre utsträckning upp av växter jämfört med PCB-föreningar med färre antal kloratomer (US HHS). 

PCB-föreningar har i studier visats kunna brytas ner av mikroorganismer i viss mån. Föreningar med många kloratomer bryts främst ner genom anaerobisk dehalogenering där kloratomer tas bort från molekylen (US HHS).  PCB kan också brytas ner under aerobiska förhållande, främst de föreningar som innehåller färre kloratomer.

Vatten 

PCB-föreningar är generellt svårlösliga i vatten och lösligheten minskar med ökande antal kloratomer.  Med ökat antal kloratomer ökar istället fettlösligheten (US HHS). 

På grund av sin låga vattenlöslighet återfinns PCB-föreningar oftare i sedimenten eller i suspenderat material i vattnet, än i löst fas. Organiskt material, lerpartiklar och mikropartiklar i vattnet ökar andelen adsorberat PCB. Nedbrytning av PCB kan ske i vatten, men det sker långsamt (US HHS). 

Luft

PCB-föreningar är relativt icke-volatila och med ökande antal kloratomer minskar volatiliteten. PCB-föreningar som finns i atmosfären kommer försvinna från atmosfären genom nederbörd eller torr deposition (US HHS). 

 

 pcbfig3bioackumulering
 

Figur 3. Illustration av biomagnifikation. (Image ©WWF)

 

Miljö- och hälsorisker 

Miljörisker 

PCB-föreningar binder enklare till sediment än att det löser sig i vatten och därför är bioackumulationen av PCB hög i bottenlevande organismer, PCB biomagnifieras sedan uppåt i näringskedjan. Ett resultat av att PCB är bioackumulerade är att sälar och örnar minskade i Sverige under 1950-talet (naturvårdsverket PCB i miljön).

Hälsoeffekter 

PCB i höga halter kan ha en negativ påverkan på hjärnans- och nervsystemets utveckling som kan ge överaktivitet och försämrad inlärning. PCB-föreningar misstänks också vara cancerogena, höga halter under kort tid har i djurförsök visat sig kunna ge cancer (naturvårdsverket PCB i miljön). Studier på människor som utsatts för höga halter PCB på jobbet har dock inte entydigt visats leda till cancer (il.us). PCB kan försämra immunförsvaret och fortplantningsförmågan samt påverka hormonsystemet (naturvårdsverket PCB i miljön). PCB kan föras över från modersmjölk vid amning. Foster och barn som ammar är extra känsliga för PCB (naturvårdsverket PCB i miljön). Gravida som blivit exponerade för PCB-föreningar har visats kunna få missbildade barn (epa.gov).

De flesta människor exponeras för PCB genom föda som fisk, kött och mejeriprodukter (US HHS). 

Halterna PCB i fisk har minskat över tid från ca 3,5 mg/g fett kring år 1978 till kring 0,5 mg/g fett år 2018 (US HHS). 

Riskbedömning

I Sverige är det vanligt att analysera 7 olika PCB-föreningar, PCB 28, PCB 52, PCB 101, PCB 118, PCB 138, PCB 153 och PCB 180. Riktvärden för jord avser summan för de 7 PCB föreningarna. 

Hälsa

Människor exponeras främst för PCB via föda som fet fisk, kött och mejeriprodukter. I Sverige utgör fisk en källa till 1/3 av den PCB som intas, framförallt fisk från Östersjön, Bottniska viken, Vänern och Vättern (naturvårdsverket PCB i miljön).

European food and safety authority, EFSA uppdaterade det tolerabla veckointaget, TWI, för dioxiner och dioxinliknande PCB-föreningar till 0,2 pikogram/kg kroppsvikt. EU har fastslagit gränsvärden för PCB innehåll i fisk, kött, ägg, fett och oljor samt mat till spädbarn.   

Miljö

Jord  

Vid bedömning av förorenade områden kan Naturvårdsverkets riktvärden för förorenad mark användas som utgångspunkt men platsspecifika riktvärden är mer pragmatiskt. Länk till generella riktvärden finns här och för beräkningsverktyget för platsspecifika riktvärden se här.

Skydd av ytvatten 

Det finns inga svenska riktvärden för PCB i grundvatten. I HVMFS 2019:25 finns PCB föreningar med som fysikalisk-kemisk kvalitetsfaktor i kustvatten och vatten i övergångszon. För PCB-föreningar är gränsvärdet 75 µg/kg våtvikt, avseende bedömningsgrunder för särskilda förorenade ämnen i kustvatten och vatten i övergångszon.

 

Angående undersökningar 

För generella provtagningsstrategier se: https://fororenadeomraden.se/index.php/undersoekningsstrategier/provtagningsstrategier 

För mediespecifik provtagning se:  

https://fororenadeomraden.se/index.php/undersoekningsstrategier/medier  

Jord 

Där PCB i fogmassa förekommit i fasaden är det att förvänta högst halter kring byggnader och i ytlig jord (naturvårdsverket sanering PCB).

Vid provtagning av jord är den mängd jord som tas ut för själva analysen mycket liten och det är viktigt att homogenisera provet (kräver provberedning på labb) för att få en jämn fördelning av föroreningshalter i provet.  

Vatten 

PCB är svårlösligt i vatten, vid analys av PCB kan det vara bra att analysera innehåll av organiskt material och suspenderat material som PCB gärna binder till. Inför provtagning av grundvatten bör vattnet i grundvattenröret omsättas före provtagning. Provtagningsutrustningen ska vara tillverkade av inerta material. Slangar ska sköljas igenom med metallfritt avjoniserat vatten mellan provtagningstillfällena. Då bailers används är det viktigt att undvika kontamineringsrisker.  

Sediment 

PCB-föreningar tenderar att binda till sediment snarare än att lösa sig i vattnet.

Sedimentprover ska tas på ackumulationsbotten där föroreningarna ansamlas och inte omlagras. Fördelningen av föroreningar i sedimenten kan anses vara homogena horisontellt men kan variera i djupled.

Fyllnadsmassor  

Partikelbundna föroreningar i fyllnadsmassor har ofta stor haltvariation både i sid- och i djupled då äldre utfyllnader oftast gjordes med för dagen tillgängliga massor med rätt geotekniska egenskaper utan kännedom om innehållet av farliga ämnen. Provtagning av fyllnadsmassor bör därför provtas systematiskt i tredimensionella rutnät både i sidled och djupled. Underliggande ostörda jordlager (torrskorpelera, tät lera, morän, sand) bör aldrig ingå i samma jordprov som den ovanliggande påverkade jordmassan.  

Provhantering, provtagningskärl och analysmetoder 

För att rätt provtagningskärl ska användas vid specifika prov är det viktigt att kontakta analyserande labb för en diskussion om provhantering så som filtrering eller surgörande av provet och att ha rätt provkärl. Viktigt är att provkärl fylls till brädden och förvaras mörkt och kallt under transport till laboratorium. 

 

Åtgärdsmetoder att beakta

För lämpliga åtgärdstekniker se: 

https://atgardsportalen.se/ 

 In situ

Fytosanering

Inneslutning/barriärteknik

Stabilisering/solidifiering

 

Ex situ - bygger på att schaktning är möjlig

Deponering

Gräv- och schaktsanering
Jordtvätt
Termisk behandling - enbart där temperaturen överskrider kokpunkten för de specifika kongenerna

 

Referenser

European food safety authority. (2018). Dioxins and related PCBs: tolerable intake level updated | European Food Safety Authority (europa.eu)

Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. HVMFS 2019:25. Havs och vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifterom klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten; (havochvatten.se)

Illinois department of public health. (2009). https://www.idph.state.il.us/envhealth/factsheets/polychlorinatedbiphenyls.htm

Naturvårdsverket. (2020 a). Vägledning om PCB. Vägledning om PCB - Naturvårdsverket (naturvardsverket.se)

Naturvårdsverket. (2020 b). PCB i miljön. Fakta och statistik om PCB - Naturvårdsverket (naturvardsverket.se)

Naturvårdsverket (2020 c). Sanering av PCB i förorenad mark vid byggnad - Naturvårdsverket (naturvardsverket.se)

Naturvårdsverket. (2021). PCB i fisk. PCB i fisk - Naturvårdsverket (naturvardsverket.se)

United states Environmental protection agency. (2021). Learn about PCBs. Learn about Polychlorinated Biphenyls (PCBs) | US EPA

U.S. department of health and human services. (2000). Toxicological profile for polychlorinated biphenyls (PCBs). U.S. department of health and human services. Public health service. Agency for toxic substances and disease registry C:\scansouth\atsdr\Cesium.wpd (cdc.gov)