Ordlista

Details

Last Updated: Sunday, 30 January 2022 19:57

Published: Saturday, 01 June 2019 22:19

Aerob - Kallas en process eller organism som behöver tillgång till syre för sin fortlevnad. Motsatsen till aerob är anaerob.

Advektion- Spridning av ett ämne med hjälp av strömmande vätska eller gas. Skiljer sig därigenom från diffusion där ämnet transporteras genom skillnader i koncentrationsnivåer, utan att det sker en förflyttning av själva mediet som ämnet finns i.  

Anaerob -En process eller organism som inte kräver syre för tillväxt. Organismer med anaerob metabolism kan erhålla energi utan att förbränna syre. Detta sker genom att någon kolhydrat såsom glukos oxideras till enklare beståndsdelar. Anaerob oxidation sker primärt hos vissa typer av bakterier och protozoer, men förekommer kortvarigt även hos större organismer. Eftersom anaerob oxidation frigör mindre energi än aerob oxidation, är den ofta ofördelaktig. Aeroba organinsmer kan reagera negativt och kan även dö om syre är närvarande.

Biologiskt aktiv zon (BAZ) - Den zon där djur rör om bottensedimentet. Mäktigheten av detta skikt varierar mellan olika platser, oftast mellan 5 och 15 cm. 

Backventil - I flera pumpkonstruktioner förekommer en backventil för att hindra vattnet i slangen att rinna baklänges tillbaka ner i grundvattenröret när pumpen är avstängd. En backventil är ofta konstruerad med en kula som sitter vid en öppning mindre än kulan. Så länge flödet kommer från motsatt sida om öppningen, kan det flöda fritt därigenom. Om flödet är omvänt kommer det trycka kulan mot öppningen och därmed täppa till det. Det kan även vara en ”gummiflärp” som enbart kan öppna sig i en flödesriktning och är stängd i den andra.

^{Beskrivande statistik}: En statistisk beskrivning som sammanfattar en samling data, ofta ett slumpmässigt urval från en population. Data kan till exempel beskrivas med hjälp av lägesmått (medelvärde, median) och spridningsmått (standardavvikelse, varians).

Beslutsenhet: Den enhet som ska klassificeras, dvs. den volym av aktuellt media som kräver något typ av beslut. Begreppet ansluter till internationell litteratur (eng. decision unit) och är mer allmängiltigt än tidigare använda termer i den svenska litteraturen som t.ex. SEV – Selektiv efterbehandlingsvolym (Naturvårdsverket, 1997), enhetsvolym (SGF, 2013), schaktruta samt saneringsenhet. Begreppet beslutsvolym är snarlikt och kan användas som alternativ när man vill betona att en beslutsenhet är tredimensionell.

Beslutsvolym: Se beslutsenhet.

Bioturbation - De bottenlevande djuren i hav och sjöar spelar en viktig roll för omsättningen av näringsämnen och syre i vattenmiljön. I väl syresatta sediment finns det djur som gräver, äter och rör runt. När de gräver, borrar, äter och flyttar om material — det som kallas bioturbation — bidrar djuren till att syresätta bottnen och förstärka den normala nedbrytningen av det organiska material som faller ner på bottnarna. Syresatta sediment förblir ljusbruna i färgen och de årligen avsatta lagren förenas till en homogen struktur. Om bioturbationen avbryts till följd av syrebrist som leder till att bottendjuren dör, så störs också nedbrytningsprocessen.

Delprov- SIS (2015) anger flera olika betydelser av begreppet delprov (eng. subsample). De viktigaste är: (1) En del av ett prov som skapas genom neddelning (se även SGF, 2011) samt (2) en individuell enhet (jordvolym) som tas för att skapa ett prov. På denna webbplats avser delprov sådana prover som tas från olika provpunkter eller olika djupintervall med syftet att slås samman till samlingsprov. Notera att små lika stora jordvolymer som tas med enda syfte att slås samman för att representera en definierad jordvolym benämns inkrement (jämför enskilt prov, inkrement och samlingsprov).

Diffusion - Vid diffusion strävar ämnen (molekyler) att förflytta sig från en stark koncentration mot en svagare och därmed jämna ut koncentrations- olikheterna. Energin, som behövs för diffusionen, kommer från molekylernas värmerörelse. Ingen ytterligare energi behövs. Ett vardagligt exempel på diffusion är när man lägger ned en påse te i en kopp med vatten och färg och smak sprider sig utan omrörning.

DNAPL - (Dense Non-Aqueous Phase Liquid) är en vätska som är tyngre än vatten och som har låg löslighet sig i vatten. Dessa vätskor sjunker ner genom akviferer tills de når en ogenomtränglig jordart och kan därför sprida sig väldigt djupt. Trots att dessa vätskor inte är lättlösliga i vatten kan de ändå förorena stora volymer vatten då det ofta räcker med små mängder lösta i grundvattnet för att göra det otjänligt som dricksvatten. Flera av ämnena i denna grupp har relativt lågt ångtryck och orsakar därför även problem med förorening av porgas med påverkan på inomhusluft i byggnader ovanför det förorenade området. I Figur 1 nedan så visas hur en DNAPL kan sprida sig i markprofilen.

Egenskapsområde - Ett fysiskt område inom vilket föroreningen har genererats genom samma typ av förorenande process och som uppvisar relativt homogena egenskaper med avseende på exempelvis geologi och föroreningssituation. Det kan till exempel vara ett utfyllnadsområde med liknande föroreningstyp och haltvariation, eller naturligt avsatt material med ett källområde eller en större föroreningsplym. 

Ex situ - betyder "utanför plats" och innebär vid åtgärder av förorenade områden att föroreningarna inte behandlas på plats där föroreningen befinner sig utan  att man antingen schaktar eller pumpar upp det förorenade mediet för behandling i närheten eller för borttransport till mottagningsanläggning.Vid provtagning innebär det att det förorenade mediet analyseras på plats utan att prov behöver samlas in i kärl för extern analys på labb.

Exponeringsenhet - Den minsta jordvolym (area och djup) som utgör ett problem ur risksynpunkt. Haltvariationer inom exponeringsenheten saknar betydelse ur risksynpunkt. Exponeringsenheten kan även uttryckas som den area eller volym jord som är representativ för risken. En exponeringsenhet är ett teoretiskt begrepp och inte nödvändigtvis ett fysiskt område (jämför egenskapsområde).

Fri fas/ fri produktfas – innebär att en förorening förekommer rent i sin ursprungsform som t.ex. ren bensin, eldningsolja eller flytande kvicksilver, till skillnad från då föroreningen är bunden till partiklar eller löst i vatten. I Figur 1 nedan visas exempel på de begrepp som används för att beskriva olika faser som flytande föroreningar förekommer i.

Figur 1. Visar en markprofil med olika typer av faser som flytande föroreningar förekommer i. I exemplet visas spridningen av en DNAPL, en förorening som är tyngre än vatten och som avgår i gasfas och är tillräckligt vattenlöslig för att förorena grundvatten, t.ex. trikloretylen. Illustration av Peter Harms-Ringdahl

Föroreningsplym - Förorening som spridits över ett större område med vind eller vatten. Oftast är det grundvatten med halter av lösta föroreningar som spridits från ett källområde.

Gasfas - Ett ämne kan förekomma i fast fas, flytande fast (vätskefas) och gasfas. Se även figuren ovan under "Fri fas".

Gaspermeabilitet - Jordens förmåga att släppa igenom gas. Gaspermeabiliteten är beroende av materialets porositet och tjocklek, gasens viskositet och gastrycket. Anges i millidarcy.

Geostatistisk modellering - Med hjälp av koordinatsatta data skapas en modell av den rumsliga variationen av föroreningshalten. Denna modell kan sedan användas för att skapa kartbilder över föroreningens utbredning. Kartorna kan bland annat användas för att avgränsa en förorening.

Headspace - Headspace är gasfasen ovanför ett fast eller flytande prov. Headspace analys används för att mäta halten av flyktiga ämnen som finns i en vätska eller ett fast prov, men där analysen görs på gasfasen ovanför provet. Ofta används speciella gastäta vialer för ändamålet, som då kallas headspace vialer. 

Henrys lag - formulerades av den engelske kemisten William Henry, säger att partialtrycket för ett ämne i gasfas är linjärt proportionellt mot dess koncentration i en lösning som befinner sig i jämvikt med denna.

Två vanlig former av Henrys lag är: P = K_H \cdot c och c = K_H \cdot P

där P är partialtrycket för ämnet i gasfasen och c är dess lösta koncentration i lösningen som finns i kontakt med denna. KH är den så kallade Henrys lags konstant som är olika stor för olika gaser. Enheten på Henrys lags konstant beror på vilka enheter man väljer att uttrycka partialtryck och koncentration i; en vanlig enhet är Pa*m3/mol. Ju högre värde för Henrys lags konstant (enligt den första ekvationen ovan), desto större tendens har ett ämne att avgå till gasfasen.

Även den andra versionen är vanligt att uttrycka Henrys lag i, och därmed får Henrys lags konstanten som kvoten mellan koncentrationen och partialtrycket. När man i praktiken använder Henrys lags konstant måste man därför vara mycket noga med att notera vilken enhet konstanten är uttryckt i. Källa: Wikipedia - 140813

Henrys konstant - en dimensionslös form som ofta kan skrivas som: K_{aw} = \frac {K_H}{RT}
där Kaw är Henrys konstant, R är den allmänna gaskonstanten, och T är den absoluta temperaturen (i Kelvin). Konstanterna är temperaturberoende, de som anges i tabeller gäller ofta för en temperatur av 25 grader Celsius. I princip kan van't Hoffs ekvation användas för att räkna om värdet till olika temperaturer.

Henrys lag används ofta inom miljökemin för att uppskatta hur mycket av organiska miljögifter som kan avgå från mark och vatten till atmosfären. Ämnen med höga värden för Henrys lags konstant kan drivas av från förorenad mark med vakuumextraktion och s.k. air sparging. Källa: Wikipedia -140813

Hot spot - Se källområde. 

Hydraulisk konduktivitet - Vätskepermeabilitet -beskriver markens vattengenomsläpplighet. SI-enheten är meter/sekund. Porstorleksfördelningen i marken har en avgörande betydelse för markens vattengenomsläpplighet. Generellt gäller att ju större markporer, desto större vattengenomsläpplighet. Speciellt närvaron av makroporer ger marken en mycket god vattengenomsläpplighet vid mättade flöden. Källa: Wikipedia -150208

Inkrement - Liten jordvolym som tas med en provtagare, i ett provuttag, och som tillsammans med andra inkrement används för att skapa ett prov. Notera att ett inkrement inte är ett prov utan en liten jordvolym som tillsammans med andra inkrement bildar ett prov. Inkrementen ska tillsammans representera en definierad jordvolym, exempelvis en provgrop eller en hel beslutsenhet. Varje enskilt inkrement har ofta en förutbestämd volym som är lika stor som de andra inkrementen som ska bilda provet.

Incremental Sampling Methodology (ISM) - En provtagningsstrategi som utvecklats av ITRC (2012) i USA och som baseras på inkrementell provtagning. Metoden bygger på att man skapar flera samlingsprover, vardera bestående av ett stort antal inkrement som tas inom beslutsenheten. Samlingsproverna analyseras på laboratorium och ger tillsammans en hög säkerhet vid klassning av beslutsenheten. Strategin omfattar även särskilda procedurer för provhantering och provberedning på laboratorium. Se även full beskrivning här. 

Inkrementell provtagning - Se ovan Incremental Sampling Methodology (ISM).

In situ - betyder ”på plats” och innebär vid åtgärder av förorenade områden att föroreningarna i jord, sediment och/eller vatten behandlas utan att först grävas eller pumpas upp. Vid provtagning innebär det att det förorenade mediet analyseras på plats utan att prov behöver samlas in i kärl för extern analys på labb. Kan jämföras med on site, eller ex situ. 

Isotrop - är en fysikalisk term för fallet när de fysikaliska egenskaperna förhåller sig lika i alla riktningar. Isotropa material, till skillnad från anisotropa material, är material som har samma egenskaper i alla riktningar. Källa: Wikipedia -140813

Källområde/källzon/källterm - område som är kraftigt förorenat och en källa för spridning. Föroreningarna i detta område kan förekomma i fri fas. Se även figuren ovan under beskrivningen av "Fri fas".

log K_ow värde - är ett ämnes fördelningskoefficient mellan oktanol och vatten. Kan bland annat användas bland annat för att uppskatta ett ämnes potential att bioackumulera samt om ämnet förväntas vara hydrofobt eller inte.

LNAPL (Light Non-Aqueous Phase Liquid) - är en vätska som är lättare än grundvatten och relativt svårtlöst i vatten. Dessa vätskor sjunker ner genom markprofilen tills de når en ogenomsläpplig jordart, eller grundvattenytan. Därefter sprider de sig i horisontellt. Ämnena orsakar ofta även förorening av porgas i det omkringliggande området, och även förorening av grundvattnet då det kan räcka med små mängder lösta i vattnet för att negativt påverka de organismer som lever i eller dricker av vattnet.

Medelhalt - Den verkliga halten i den population man vill undersöka. I praktiken är medelhalten alltid okänd men undersökningarna strävar efter att skatta medelhalten så bra som möjligt. Den skattade medelhalten kommer dock alltid att ha en viss osäkerhet.

Medelvärde - Ett lägesmått som anger var tyngdpunkten ligger i de data man har. Medelvärdet är något som kan beräknas med hjälp av mätdata för att skatta den okända medelhalten. Medelvärdet kan beräknas och saknar osäkerhet. Däremot har skattningen av medelhalten en osäkerhet.

Mättad zon/grundvattenzon - är den del av markprofilen som är belägen under grundvattenytan och därför mättad med vatten. Se även figuren ovan under beskrivningen av "Fri fas".

NAPL (Non-Aqueous Phase Liquid) är en vätska som har låg löslighet sig i vatten. Trots att dessa vätskor inte är lättlösliga i vatten kan de ändå förorena stora volymer vatten då det ofta räcker med små mängder lösta i vattnet för att negativt påverka de organismer som lever i eller dricker av vattnet.  Flera av ämnena i denna grupp har relativt lågt ångtryck och orsakar därför även problem med förorening av porgas med påverkan på inomhusluft i byggnader ovanför det förorenade området. 

Omättad zon/ - är den del av markprofilen som är belägen ovanför grundvattenytan.Se även figuren ovan under beskrivningen av "Fri fas".

On site - betyder liksom in situ ”på plats" men brukar inom efterbehandling betyda att jord och/eller vatten först grävs eller pumpas upp och behandlas på plats på fastigheten och inte transporeras till en extern anläggning för behandling eller deponering.

Ostört prov -  vid provtagning av jord i förorenade områden menas att jordlagerföljden är orörd och att risken att jorden som provtas är kontaminerad eller kommer från något annat skikt än det önskade därmed är låg. Ur ett geotekniskt perspektiv innebär ostörd provtagning även bibehållna mekaniska egenskaper. Detta skiljer sig från störd provtagning som kan innebära både störd jordlagerföljd och förändrade mekaniska egenskaper, där det senare ofta inte är av huvudintresse vid en undersökning av förorenade områden.

 Partialtryck är det tryck som orsakas av en enskild gas. Daltons lag säger att summan av de olika gasernas partialtryck bildar det totala trycket. Begreppet partialtryck är förekommande inom fysiologin där ofta halterna av löst syrgas, koldioxid och andra fysiologiska gaser anges som partialtryck. Källa: Wikipedia - 140813

Population - Hela den mängd av föroreningshalter som finns inom den jordvolym som ska undersökas, dvs. inom beslutsenheten. Eftersom hela populationen inte kan ingå i proverna görs istället ett slumpmässigt urval (stickprov) som ska representera populationen.

Provberedning - Den beredning som görs på laboratorium för att analysen ska bli representativt för det det prov som lämnats in i provkärlet. I provberedningen kan ingå moment som siktning, homogenisering, neddelning, malning, extrahering, dekantering m.m. Provberedningen är särskilt viktig för prover där föroreningshalten i provkärlet är heterogen, såsom i samlingsprover.

Provtagningsenhet (ofta en volym) är det som man vill att proverna ska representera. Provtagningsenheten kan till exempel vara en schaktvägg, en upplagshög eller en yta. Den kan också vara vattnet på en viss nivå i ett grundvattenrör eller ytvatten vid en viss tidpunkt (datum och klockslag) i ett rinnande vattendrag.

Porgas - är den gas som finns i porerna i jorden. Flyktiga föroreningar återfinns ofta i denna del av jordmatrisen, och kan sprida sig upp genom marken och in i byggnader. Se även figuren ovan under beskrivningen av "Fri fas".

Replikat - används för att beskriva ett prov som tas utöver det ordinarie provet för att representera samma representativa volym.

Representativ halt- En uppmätt eller beräknad halt som ska representera ett egenskapsområde, en beslutsenhet eller annan population. Syftet med den representativa halten är att den ska jämföras med ett haltkriterium, t.ex. ett riktvärde. Vid riskbedömning är den representativa halten den som bäst representerar risksituationen på området utan att ris-ken underskattas.

Representativ volym - Den volym som ett inkrement, delprov, enskilt prov, samlingsprov eller generalprov representerar.

Resuspension- En process där sedimentpartiklar från bottnarna virvlar upp och blandas med ovanliggande vatten. Detta kan ske naturlig genom vågor och strömmar, men det kan också ske på grund av mänsklig aktivitet såsom till exempel trålning eller muddring.

Samlingsprov - Ett sammansatt prov bestående av flera delprov eller inkrement (jämför inkrement, delprov och enskilt prov). Samlingsprovet kan användas som laboratorieprov.

Selektiv efterbehandlingsvolym (SEV) - Se beslutsenhet.

Standardavvikelse - Ett statistiskt mått på hur mycket datavärden från en population varierar. Om de olika värdena ligger samlade nära medelvärdet blir standardavvikelsen låg, medan värden som är spridda långt över och under medelvärdet bidrar till en hög standardavvikelse.

Stegvis samlingsprovtagning (SSP) - Ett typ av inkrementell provtagning, se Incremental Sampling Methodology (ISM) ovan.

Stickprov - Slumpmässigt urval från en population, dvs. den samling slumpmässigt utvalda prover som tillsammans ska representera den popula¬tion man vill undersöka.

Stripping - en fysiskt separationsprocess där ett eller flera ämnen i en vätska separares från vätskan med hjälp av strömmande gas. Vanligtvis används vattenånga, inerta gaser eller kolväten.

Turbiditet (Grumlighet) - Förekomsten av partiklar i vattnet som minskar sikten och möjligheten för ljus att tränga ner i vattnet. Ju mer/fler partiklar det finns i vattnet, inklusive planktonorganismer (växt- och djurplankton), desto grumligare blir vattnet. Ökad grumlighet (turbiditet) leder till att vattnet blir mindre genomskinligt, mindre transparent).

UCLM - Ett statistiskt mått som avser den övre, ensidiga konfidensgränsen för medelhal-ten (eng. Upper Confidence Limit of the Mean). UCLM kan användas som representativ halt, som alternativ till medelvärde då man önskar gardera sig mot att felaktigt klassa ett förorenat område som rent. Ofta anges för vilken konfidensgrad (övertygelse) som UCLM beräknats, exempelvis UCLM95 där talet 95 står för konfidensgraden 95 %.

Variabilitet - Med föroreningens variabilitet avses föroreningshalternas variation. Variabiliteten uttrycks ofta kvantitativt, som ett komplement till statistiska lägesmått som medelvärde. Tre vanliga mått på variabilitet är varians, standardavvikelse och variationskoefficient (CV). I denna publikation används variationskoefficienten för att beskriva för-oreningshaltens relativa variabilitet.

Variationskoefficient - Kallas även för relativ standardavvikelse och är ett statistiskt mått på föroreningens relativa variabilitet. Den beräknas genom att dividera standardavvikelsen med medelvärdet. Variationskoefficienten (eng. Coefficient of Variation, CV) kan uttryckas som ett decimaltal eller i procent.

VOC - är flyktiga organiska föreningar på engelska "volatile organic compounds", förkortat VOC. Det är alla organiska föreningar som har en kokpunkt som är 250 ̊C eller lägre vid atmosfärstryck. En organisk förening är ett ämne som innehåller kol och ett eller flera väte, syre, svavel, fosfor, kisel, kväve eller halogen (fluor, klor, brom, jod). Koloxider och oorganiska karbonater och bikarbonater är undantagna. Exempel på ämnen är kortare alifater och aromater, och många av de kortare klorerade kolvätena. Källa: Kemikalienspektionens hemsida, (www.kemi.se)140813

 Vätsekepermeabilitet - Se hydraulisk konduktivitet ovan.

Ångtryck - definieras som det tryck vid vilket ett ämnes avdunstning är i jämvikt mellan dess flytande och fasta tillstånd vid någon given temperatur. Det används för att bedömma hur stor del av ett ämne som kan orsaka föroreningar i porgasen i marken och därigenom även i inomhusmiljö. Ett lågt ångtyck innebär att en stor del av föroreningen lätt avdunstar och kommer att återfinnas i porgasen.  Källa: Wikipedia - 140813