Passiva provtagare grundvatten

En passiv provtagare utgörs av en enhet innehållande ett absorptionsmaterial. Metoden kräver därför inte någon aktiv pumpning av vatten. Provtagaren sänks ned i grundvattenröret under en tidsperiod, t ex några veckor, och de aktuella ämnena i ansamlas i provtagaren. Denna provtagningsmetodik kan vara särskilt lämplig när mängd förorening behöver utvärderas under en längre tid samt i grundvattenrör med lågt tillflöde. Passiva provtagare baseras på tre olika typer (ITRC 2006) av grundtekniker:

  • Diffusion - en koncentrationsskillnad mellan provtagaren och omgivande medium som utjämnas över tid. Eftersom förorening både kan tas upp och frigöras genom diffusionsprocessen motsvarar den analyserade halten vanligtvis de sista dagarna då passivprovtagaren var installerad.
  • Diffusion och sorption – En ackumulerad mängd förorening som upptagits av provtagaren analyseras. Likt andra sorbentrör kan provtagaren mättas.
  • Grab-provtagning – Vatten i röret upptas av provtagaren och representerar en bild av hur vattnet såg ut dagen vid provtagning. Från eng. grab-sampling, innebär en snabb störd provtagningsteknik där precisionen i det provtagna materialet är osäkert. För vattenprovtagning innebär det ofta provtagning utan säkerställd omsättning.

Även om passivprovtagarna i grunden baseras på ovan beskrivna tekniker, så finns det en mängd olika produkter på marknaden. För att välja passivprovtagare bör projektgruppen förstå fördelar och begränsningar med de respektive produkterna. För att kunna välja passivprovtagare behöver projektet veta;

  • Analyser: Vilka analyser avses utföras. Vissa provtagare kan bara utta en begränsad volym vatten och vissa kan bara analysera för specifika ämnen.
  • Halt: Halterna i grundvatten kan påverka tiden passivprovtagarna är installerade. Höga halter kan också riskera att mätta vissa provtagare.
  • Variation av halt över tid: Variation över tid fångas inte upp, utan det är medelhalten över tid som visas.
  • Resultat: Vad ska resultatet användas till. T.ex. är kanske en grabprovtagare mindre lämplig än en diffusionsprovtagare för att bedöma föroreningstransport över tid.

Det bör noteras att provtagning med passiv provtagare inte ger samma resultat som konventionella provtagningsmetoder, och det är viktigt att i förväg ta reda på om resultaten kan jämföras med tänkta bedömningsgrunder (SGF 2013). Bland passivprovtagarna finns det både produkter som bara mäter halt i grundvattnet men också vissa som även kan mäta grundvattnets flödeshastighet och indikera grundvattnets flödesriktning.

För vägledning om passiv provtagning hänvisas även till SIS Vattenundersökningar, provtagning. (Clu-in 2019; ITRC 2006; Nielsen 2006; SIS 2011)

Att tänka på

Det finns flera olika märken och typer av passivprovtagare. Det är viktigt att de som ska användas i projektet möjliggör önskade analyser och är lämpade för provtagningens syfte.

För- och nackdelar

Fördelar

  • Liten arbetsinsats
  • Generellt bra reproducerbarhet
  • Bra för provtagning med lågt flöde

Nackdelar

  • Begränsningar i möjliga analyser
  • Begränsningar i möjlig uttagsvolym

Lästips och referenser: 

Clu-in. 2019. “Passive Samples.” Retrieved June 30, 2019 (https://clu-in.org/characterization/technologies/default.focus/sec/Passive_%28no_purge%29_Samplers/cat/Overview/).

ITRC. 2006. “Technology Overview of Passive Sampler Technologies.” (March).

Nielsen, D. M. 2006. “Practical Handbook of Environmental Site Characterization and Ground-Water Montioring, 2nd Ed.”

SGF. 2013. Fälthandbok: Undersökningar Av Förorenade Områden Rapport 2:2013.