Borrbandvagn

Details

Last Updated: Thursday, 23 November 2023 13:31

Published: Friday, 31 May 2019 21:59

Jordprovtagning med borrbandvagn innefattar ett flertal metoder. Här beskrivs ett urval av de vanligast förekommande:

• Direct push
• Foderrörsborrning
• Kolvprovtagare
• Skruvborr
• Sonic
• Fältanalyser borrbandvagn

Generellt medför provtagning med borrbandvagn att jordprover kan uttas på stora djup och att information om jordlagerföljder kan erhållas. Borrmetoder ger förhållandevis små skador på markytan och hårdgjorda ytor, jämfört med t.ex. provgropar.

Sett till provtagningsskalan, det vill säga hur stor volym som ett jordprov representerar, har borrmetoder begränsningar. Det uttagna jordprovet representerar volymen för utvalt djup eller djupintervall (vanligen jordlagerföljdens mäktighet eller en längd på 0,5–1,0 meter) med borrkärnans diameter. Det vill säga att ett samlingsprov från en borrkärna på 1 meter och en diameter på 1 decimeter representerar en jordvolym på 0,03 m³. I ett område med heterogent material och föroreningssituation finns det alltså risk att provtagning med borrmetoder ger en missvisande bild av jordlagerföljdens horisontella utbredning och föroreningssituation, något som kan motverkas med tätare mellan provtagningspunkterna. Läs mer om representativitet och provtagningsmönster under provtagningsstrategier.

Vid all borrning finns risk att täta skikt punkteras. Om sådant skikt innesluter eller avgränsar en förorening med fri fas eller hög koncentration finns en risk att borrhålet kan skapa nya spridningsvägar för föroreningarna. Under sådana omständigheter bör tätare skikt undvikas att punkteras och om risk identifierats att det ändå skett ska borrhålen förseglas efter genomförd provtagning. För förorenade områden där undersökningen i sig riskerar att orsaka spridning är det viktigt att använda fältobservationer och fältanalysmetoder för att övervaka föroreningshalter och jordarter under pågående borrning och att anpassa borrdjup och vid behov använda försegling av borrhål för att minimera risken för spridning. Mer info om det och strategier vid provtagning av jord finns på sidan om provtagningsstrategier för jord.

Provtagningsmetoder med borrbandvagn kan generera både så kallade störda prov samt ostörda prov. Ett exempel på metod för störda prover är skruvborr där de mekaniska egenskaperna av jorden förändras i samband med provtagning och risken för korskontaminering är större. Risken för korskontaminering kan minskas med foderrörsborrning. Mer ostörd provtagning kan fås med olika former av rörprovtagare, t.ex. kolvprovtagare, direct push eller sonicborrning, där prov tas upp i speciella provtagningshylsor och risken för korskontaminering är lägre. Rörprovtagning ger därför generellt en tydligare bild av jordlagerföljden. Säkrare utvärdering av t.ex. tunnare skikt kan därmed göras. Rörprovtagning minskar också risken att jord från andra nivåer i borrhålet pressas in eller fastnar på provet, och därmed minskar också risken för korskontaminering. Om lättflyktiga ämnen finns i jorden minskar risken för att dessa ämnen avgår till luften när proverna tas upp då proverna är förvarade i olika typer av kolvar eller hylsor vid ostörd provtagning. Vid vissa metoder kan kolvarna skickas direkt till laboratorium och för vissa metoder öppnas cylindrarna upp för att göra en okulär bedömning av jordlagerföljd och misstänkt föroreningsinnehåll samt uttag av prov till provkärl.

Provtagning av vissa typer av rörprovtagare möjliggör även laboratorieanalys av jordens tekniska egenskaper såsom skjuvhållfasthet och hydraulisk konduktivitet. Rörprovtagare begränsas av kornstorlekar som är större än öppningen på provtagaren, och det är därför viktigt att ha en ungefärlig uppfattning på vilken jordart som förekommer. Det är oftast även en mer tidskrävande metod jämfört med skruvprovtagare, men lämplig vid större djup och under grundvattennivå så metoderna är inte direkt jämförbara.

Att tänka på

Inför undersökningar med borrbandvagn är det viktigt att tänka på flertalet praktiska aspekter:

• Ska undersökningen omfatta undersökningar inomhus eller utomhus eller bägge delar? Det är viktigt att ha koll på borriggens mått (höjd, bredd, djup, tornhöjd) när placering av provpunkter bestäms. För undersökningar inomhus kan modifieringar av byggnaden vara aktuell. Det innefattar bland annat rivning av portar, väggar, håltagning för tornet i tak, flytt av lösa objekt och annat som kan begränsa borriggens rörlighet. I vissa fall kan det vara nödvändigt att ha en truck eller liknande på plats om det finns många lösa objekt på fastigheten. Vid dynamisk provtagning där provpunkters placering kan komma att ändras under fältarbetets gång är detta extra viktigt att ta hänsyn till.
• Det är viktigt att ta hänsyn till arbetsmiljön, både för fältpersonal och eventuell personal som arbetar på siten, och vid behov leda bort avgaser från borriggen på lämpligt sätt. Vid inomhussondering är behovet extra stort och det bör finnas en plan för avledning av avgaser innan arbetet påbörjas.
• Vid undersökningar med borrigg kan det behövas att håltagning vid provpunkter av tjockare hårdgjorda ytor (under exempelvis asfalt eller betong) görs av tredje part i förväg. Om så är fallet är det viktigt att kommunicera med personalen vilka dimensioner de önskar på hålen. Vid dynamisk provtagning är det viktigt att ha nära kontakt med håltagarna som kan behöva göra ändringar med kort varsel. Håltagningsfirman bör kontaktas och bokas in i god tid.
• Vid dynamisk provtagning är det viktigt att ha koll på ledningar över hela det aktuella området, inte enbart kring provpunkterna i den ursprungliga provtagningsplanen, då provpunkter kan komma att flyttas.
• En lista bör upprättas med namn/telefonnummer till ledningsägare som kan kontaktas vid eventuellt ledningsbrott till följd av en sondering. Detta gäller även interna ledningar.
• Innan fältarbete påbörjas bör det tas fram en överenskommelse för vem som ansvarar för återställning av provpunkterna.