Sollefteå lokstallar
Verksamheten vid lokstallarna i Sollefteå har orsakat en förorening i mark och grundvatten, med alifater och bensen som dominerande föroreningar, men även andra olje- och PAH-föreningar. Fri fas bedöms förekomma inom lokstallsområdet. Nedströms finns bostadshus och risken för ånginträngning för boende har varit styrande för åtgärden. Två barriärer (50 m och 20 m) med kolloidalt aktivt kol (PlumeStop) och näringsinsats injekterades från markytan ner till ca 8 m djup. Installationen utfördes enligt plan och uppföljande kontrollprogram pågår.
Förorenade medier
Mark, Vatten
Åtgärdsmetoder
Behandlade mängder per metod
Barriären i utkanten av källområdet är 20 m lång och injektering skedde 5–8 m under markytan. Barriären i plymområdet för skydd av flerbostadshusen är 50 m lång och injektering skedde 4–8 m under markytan.
Förorenande verksamheter
Lokstallsverksamhet.
Vilka medverkade?
Huvudman/verksamhetsutövare: Trafikverket
Entreprenör: Sheeba Environmental Engineering
Byggledning: Tyréns
Beställarstöd: Sweco
Budget/kostnad
Entreprenad: ca 5,6 mkr (totalentreprenad med fast pris)
Kontrollprogram: ca 300 000 kr/år
Förberedande grundvattenprovtagningar inför åtgärd och hydrogeologisk modell: ca 2 mkr
Finansiering
Statligt finansierat.
Projektsammanfattning
Verksamheten vid lokstallarna i Sollefteå har orsakat en förorening av bland annat diesel i mark och grundvatten. Föroreningen förekommer företrädesvis inom själva lokstallsområdet, med alifater <C10–C35 som dominerande föroreningar, men det förekommer även andra olje- och PAH-föreningar. Området har undersökts under många år med bland annat provtagning av jord och grundvatten, slugtester, hydrogeologisk modellering och geofysik. Den hydrogeologiska modellen har varit ett viktigt underlag för att förstå åtgärdens omfattning, både i anbudsfasen och i genomförandefasen.
Fri fas bedöms förekomma inom själva källområdet på fastigheten. Riskbedömningen har inte identifierat några skyddsobjekt inom den förorenade fastigheten, men risk för transport av förorening med grundvattnet kan inte uteslutas. För att minska risken för ånginträngning i nedströms liggande flerbostadshus installerades två permeabla reaktiva barriärer genom direktinjektering av kolloidalt aktivt kol. En barriär placerades i en slänt ca 20 m nedströms källområdet och en barriär i utkanten av källområdet.
Åtgärden upphandlades som en totalentreprenad till fast pris. Barriären projekterades av entreprenören under våren/sommaren 2025, baserat på tidigare framtaget underlag och nya data från entreprenörens egna förundersökningar. Injekteringen av den första barriären gjordes i augusti 2025 och injekteringen av barriären intill källområdet i oktober 2025.
För entreprenaden valdes ett kolloidalt kol (1–2 µm) eftersom det har bättre spridningsegenskaper i marken och är lättare att injektera än pulverkol. Det kräver lägre tryck, vilket sammantaget innebär att injekteringspunkterna kan placeras längre ifrån varandra. Kolet sprids i marken med hjälp av ett dispersionsmedel, och när dispersionsmedlet försvagas fäster det kolloidala kolet på jordpartiklarna, där det sedan blir kvar under mycket lång tid. Föroreningen kan fästa till kolet, men kan även brytas ner av bakterier, varför adsorptionsplatserna på kolet regenereras kontinuerligt. Det innebär att föroreningarna inte sprids bortom barriären och att avgången till gasfas minskar. Näringsämnena ger bakterierna bättre förutsättningar att bryta ner föroreningarna, och eftersom de inte är så spridningsbenägna finns de kvar i barriären tills de är förbrukade. Därefter finns bakterierna kvar och använder de näringsämnen som naturligt finns i grundvattnet.
Det kolloidala kolet levererades koncentrerat och späddes på plats med vatten till önskad koncentration, varefter näringsämnena tillsattes. Barriärerna injekterades med samma metodik, genom direktinjektering med borrbandvagn på förutbestämda punkter och djup, utan att förborrning behövdes. Arbetena fortlöpte enligt projekteringen och snabbare än den tidsuppskattning som gjorts i planeringsskedet.
Övergripande och mätbara åtgärdsmål
Övergripande åtgärdsmål:
Minska risken för ånginträngning i nedströms liggande flerbostadshus genom att begränsa spridningen av föroreningar med grundvattnet.
Mätbara åtgärdsmål:
Åtgärdsmålen beräknas som medelvärden för de första sex månadsprovtagningarna, i mätpunkter från ca 1 m till ca 50 m nedströms barriären.
| Ämne | Mätbart åtgärdsmål (µg/l) |
| Bensen | 15 |
| Toluen | 15 |
| Etylbensen | 15 |
| M/P/O-Xylen | 15 |
| Alifater >C5–C8 | 100 |
| Alifater >C8–C10 | 30 |
| Alifater >C10–C12 | 10 |
| Alifater >C12–C16 | 100 |
| Alifater >C16–C35 | 100 |
| Aromater >C8–C10 | 100 |
| Aromater >C10–C16 | 100 |
| Aromater >C16–C35 | 100 |
| PAH-L | 10 |
| PAH-M | 3 |
| PAH-H | 10 |
| Summa THC >C10–C40 | 600 |
Projektspecifika förutsättningar
Föroreningar: Diesel och lättbentyl – fraktionerade alifater, aromater och BTEX samt PAH.
Förorenade medier: Jord och grundvatten.
Barriären installerades i en brant slänt nära en intilliggande gata med många ledningar och begränsat utrymme. Att identifiera och hantera arbetsmiljöriskerna samt effekterna på trafiken på gatan var avgörande för projektets genomförande. Inför injekteringen anlades en platå i slänten där injekteringsarbetet kunde utföras.
Viktiga lärdomar
Reflektera över lämplig kontraktsform.
Utmaningar med mätpunkternas placering på grund av barriärens läge i en slänt och i närheten av gatan.
Tidig och tät dialog med tillsynsmyndigheten, tillsammans med en gemensam riskhanteringsworkshop, har varit ytterligare viktiga framgångsfaktorer för projektet.
En engagerad projektgrupp där alla prioriterar projektet och vill projektets bästa har varit en stor framgångsfaktor. En tät och bra dialog har kunnat hållas med Sollefteå kommuns miljökontor såväl som tekniska kontoret, och åtgärden har kunnat planeras gemensamt på ett bra sätt.
Uppföljande miljökontroll
Månadsvis provtagning i sex månader. Därefter ett kontrollprogram med provtagning 4–6 gånger per år till och med 2029.
Rapporter och utredningar
Info saknas.