Arlanda flygplats – Vattenrening
Mycket höga PFAS-halter (upp till 10 000 ng/l) i grundvatten från brandövningsplatsen vid Arlanda riskerade att spridas till Märstaån och vidare mot Norrvattens dricksvattenuttag i Mälaren. En tillfällig reningsanläggning med jonbytarteknik och förfilter av aktivt kol installerades för kontinuerlig rening av dräneringsvattnet från tågtunneln under brandövningsplatsen. Reningsgraden under de två första driftåren var i snitt 98,5 %, vilket tydligt översteg det uppsatta kravet på 80 %.
Föroreningar
Förorenade medier
Mark, Vatten
Åtgärdsmetoder
Behandlade mängder per metod
Vatten: Ca 100 000 m3 vatten renas per år. Inkommande PFAS-halter varierar mellan 6 000 och 12 000 ng/l, och beräkningar visar att mellan 600 och 700 gram PFAS renas årligen.
Mark: Schaktmassor har deponerats.
Förorenande verksamheter
Brandövningsplatsen vid Stockholm Arlanda Airport.
Vilka medverkade?
Huvudman/verksamhetsutövare: Swedavia, som ansvarar för drift och uppföljning
Projektorganisation: Swedavias egen projektorganisation (projektledning, förstudie, upphandling, markarbete)
Konsult: Sweco (provtagning, massklassning)
Entreprenör: ect2 (Montrose), ansvarig för reningsanläggningen
Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Stockholm
Budget/kostnad
Anläggning inkl. förstudie, projektering samt mark- och anläggningsarbeten: ca 18 mkr
Årlig driftskostnad: ca 250 000 kr
Finansiering
Delat. Intern finansiering av Swedavia, med ersättning från staten via avtal om historisk miljöskuld. Åtgärden genomfördes frivilligt.
Projektsammanfattning
Utsläpp av PFAS från brandövningsplatsen vid Arlanda har förorenat grundvattnet under flygplatsområdet. Utredningar har pågått sedan 2009 och intensifierades 2018. 2020 påvisades väldigt höga PFAS-halter (upp till 10 000 ng/l) i dräneringsvatten från tågtunneln under brandövningsplatsen. Detta vatten släpptes tidigare ut i Märstaån och riskerade att spridas vidare mot Norrvattens dricksvattenuttag i Mälaren.
För att begränsa spridningen installerades en tillfällig reningsanläggning baserad på jonbytarteknik med ett förfilter av aktivt kol. Tekniken valdes för sin kostnadseffektivitet och lägre driftskostnader jämfört med alternativ som aktivt kol. Anläggningen togs i drift i augusti 2023 och renar kontinuerligt det förorenade grundvattnet. Ingen flödesutjämning krävs då flödet styrs via pumpning av grundvatten från tågtunneln. Åtgärden genomfördes frivilligt av Swedavia innan tillsynsmyndigheten Länsstyrelsen Stockholm ställde formella krav.
Reningsanläggningen har under de första två driftåren visat en genomsnittlig reningsgrad på 98,5 %, vilket tydligt överstiger det uppsatta kravet på 80 %. Årligen renas cirka 100 000 kubikmeter vatten, och mellan 600 och 700 gram PFAS avlägsnas per år. Driften har fungerat väl med få avbrott, men Swedavia konstaterar att kravställningen i upphandlingen hade kunnat förbättras, exempelvis gällande ventilation och isolering. En potentiell nackdel med metoden är att ny jonbytarmassa kan släppa ftalater i utgående vatten.
Åtgärden är inte permanent utan syftar till att begränsa spridningen i väntan på en mer omfattande sanering av källområdet, det vill säga brandövningsplatsen. Swedavia fortsätter att utreda och åtgärda källan samt utvärdera behovet av den nuvarande reningsanläggningen efter att källsaneringen är genomförd.
Övergripande och mätbara åtgärdsmål
Övergripande åtgärdsmål:
Inga övergripande åtgärdsmål fastställdes i projektet.
Mätbart åtgärdsmål:
En lägsta reningsgrad på 80 % sattes som krav i upphandlingen.
Projektspecifika förutsättningar
Föroreningar: PFAS. Inkommande halter i dräneringsvattnet varierar mellan 6 000 och 12 000 ng/l.
Förorenade medier: Grundvatten, ytvatten och mark.
Vatten: Pumpat grundvatten (dräneringsvatten) från tågtunneln under brandövningsplatsen. Flödet styrs via pumpningen, vilket underlättade dimensioneringen och gör att ingen flödesutjämning krävs.
Viktiga lärdomar
Reningsgraden har överträffat både upphandlingskrav och entreprenörens förväntningar, med mycket få driftavbrott. Swedavia konstaterar att kravställningen i upphandlingen hade kunnat förbättras, särskilt gällande ventilation och isolering. Fördelar med metoden inkluderar hög reningsgrad på alla ingående PFAS-ämnen, enkel skötsel med fjärrstyrd drift och övervakning samt låg avfallsgenerering jämfört med ren kolfilteranläggning. En nackdel är risken för ftalater i utgående vatten vid användning av ny filtermassa.
Jämfört med projekt där flödena beror av exempelvis nederbörd har detta projekt haft en stor fördel av att det är fråga om ett pumpat grundvatten med styrt flöde. Detta har underlättat dimensioneringen, inneburit att flödesutjämning inte är nödvändig och därmed påverkat kostnaderna i positiv riktning.
Uppföljande miljökontroll
Veckoanalyser genomförs på flödesproportionerlig provtagning, och en årlig sammanställning av reningsgraden görs.