2019-2030

Örnsköldsvik Airport

Höga halter av PFAS i grundvatten från brandövningsplatsen vid Örnsköldsvik Airport, med spridning till Värmyran och vidare mot Idbyån och Bottenhavet. I en pilotåtgärd injekterades kolloidalt aktivt kol i grundvattenmagasinet nedströms brandövningsplatsen för att skapa en permeabel reaktiv barriär. Barriären reducerade PFAS-halterna centralt i plymen med över 99 %. Eftersom barriären inte täckte hela plymens bredd begränsades effekten på den totala spridningen till recipienten till i storleksordningen 1 kg/år ∑32 PFAS.

Föroreningar

PFAS

Förorenade medier 

Mark, Vatten

Behandlade mängder per metod 

Barriären är 70 m lång och 5 m djup. Injekteringen genomfördes i tre rader med ca 1,5 m mellanrum.
Grundvattenflödet genom barriären uppskattas till ca 100–200 m3/dygn.
Masstransporten av PFAS före åtgärd uppskattades till 0,3–2,2 kg/år.

Förorenande verksamheter 

Brandövningsplats vid Örnsköldsvik Airport.

Vilka medverkade?

Huvudman/verksamhetsutövare: SGI och SGU inom ramen för regeringsuppdraget RUPFAS
Konsulter: Sellén & Filipovic, Sheeba environmental engineering AB
Entreprenör: Granitor Miljöteknik AB med Regenesis som underleverantör
Tillsynsmyndighet: Örnsköldsviks kommun

Budget/kostnad

Entreprenad och material: ca 30 mkr
Uppföljning: ca 5 mkr per år

Finansiering 

Statligt finansierat (anslag 1:4 för sanering och återställning av förorenade områden, inom regeringsuppdraget RUPFAS).

Projektsammanfattning  

Utsläpp av PFAS från brandövningsplatsen vid Örnsköldsvik Airport har förorenat grundvattnet med halter över 200 000 ng/l. Föroreningen domineras av PFOS och PFHxS men omfattar även prekursorer som kan brytas ner till stabila PFAS-ämnen. Grundvattnet flödar från brandövningsplatsen mot Värmyran ca 150 m nedströms, där det synliga utflödet innehöll upp till 90 000 ng/l PFAS. Spridningen riskerar att påverka ytvattensystemet nedströms, inklusive Idbyån och Bottenhavet.

För att begränsa spridningen injekterades kolloidalt aktivt kol i grundvattenmagasinet nedströms brandövningsplatsen. Åtgärden utformades som en 70 m lång och 5 m djup barriär, placerad vinkelrätt mot grundvattenflödets riktning. Injekteringen genomfördes i tre rader med ca 1,5 m mellanrum. Valet av metod motiverades av behovet att snabbt begränsa spridningen och möjligheten att utvärdera tekniken i pilotskala. Åtgärden genomfördes på frivillig basis inom ramen för regeringsuppdraget om åtgärdsmetoder för PFAS (RUPFAS), utan formella krav från tillsynsmyndigheten.

Barriären visade en mycket hög reningsgrad i grundvattnet centralt i föroreningsplymen. Eftersom barriären inte täckte hela plymens bredd begränsades dock den totala spridningsreduktionen till recipienten. Uppföljningen visar att barriären är effektiv under de förutsättningar som råder, men metoden kräver långsiktig förvaltning och stödinjektering för att bibehålla effekten över tid.

Åtgärden är inte en permanent lösning, utan en spridningsbegränsande insats i väntan på eventuella ytterligare åtgärder i källområdet. Örnsköldsviks flygplats genomför en riskvärdering för att utreda behovet av kompletterande åtgärder.

Övergripande och mätbara åtgärdsmål

Övergripande åtgärdsmål:
Begränsa spridningen av PFAS från brandövningsplatsen till nedströms liggande ytvattensystem.

Mätbart åtgärdsmål:
Reningsgrad på över 90 % i grundvatten centralt i föroreningsplymen.

Projektspecifika förutsättningar

Tidslinje:
2019: utredningar initierade av Trafikverket
2023: förberedande undersökningar och injektering av kolbarriär
Uppföljning pågår till 2030

Föroreningar: PFAS, främst PFOS och PFHxS, samt prekursorer som kan brytas ner till stabila PFAS-ämnen.
Mark: Mellan några hundra och några tusen µg/kg TS.
Grundvatten: Över 200 000 ng/l summa PFAS i det övre grundvattenmagasinet.
Ytvatten: PFAS har påvisats i fisk långt nedströms.

Viktiga lärdomar 

Metoden är flexibel och kan anpassas genom stödinjektering vid behov, vilket möjliggör en stegvis utvärdering av effekten.

Rens- och omsättningsvatten från uppföljningen renas med ett mobilt kolfilter i stället för att skickas på destruktion, vilket minskar kostnaderna och antalet transporter.

Hösten är en bra tid att anlägga barriärer, då grundvattenytan ofta ligger något högre och det blir enklare att injektera så att toppen av magasinet fångas upp.

Dynamisk grundvattenprovtagning var ett effektivt sätt att detaljavgränsa snittet i plymen och styra lägena för permanenta uppföljningsrör.

Åtgärdens utformning behöver anpassas till platsens förutsättningar, såsom spridningsvägar och säsongsvariation i grundvattenflöde, för att uppnå god effektivitet.

Effektivitet i grundvattenmagasin precis efter barriären är på kort sikt betydligt bättre än effektiviteten längre nedströms i grundvattenmagasinet på grund av sekundära källor som bildats innan åtgärd.

Uppföljande miljökontroll 

Årlig grundvattenprovtagning i utvalda rör uppströms och nedströms barriären för att följa reningsgrad och spridning. Provtagningen omfattar riktad analys av 32 PFAS samt TOP-analys (Total Oxidizable Precursor) för prekursorer. Kontrollprogrammet pågår under hela regeringsuppdragets löptid och planeras därefter övergå till lågintensiv uppföljning.

Rapporter och utredningar

Rapporttitel Utarbetad av Färdigställd
Stabilisering PFAS – rapport 1. Undersökningar inför pilotskaleförsök med barriär av aktivt kol i föroreningsplym vid Örnsköldsvik Airport SGI 2026
In Situ Treatment of Target and Precursor PFAS in a Groundwater Plume Using a Permeable Barrier of Colloidal Activated Carbon Earon, Robert et al. 2026