Skyddsvärda träd vid förorenade områden

Projektsammanfattning  

Stockholms stad har beviljats statliga bidrag för åtgärdsförberedande undersökningar och utredningar av förorenade markområden i anslutning till Riddersviks gård (f.d. handelsträdgård, Hässelby Villastad 36:1, objekts-id 181710) i västra Stockholm. Föroreningarna kommer från Lövsta avfallsanläggning, varifrån gödsel och jordförbättringsmaterial fram till 1960-talet bland annat användes i jordbruksverksamhet och handelsträdgårdar, däribland i Riddersvik. Styrande för behovet av riskreducerande åtgärder är framför allt höga halter av bly i ytliga jordlager. De förorenade områdena utgörs av delvis trädbevuxna grön- och parkområden samt ett koloniområde och ska huvudsakligen efterbehandlas genom schaktsanering. Statligt stöd har beviljats för avhjälpandeåtgärder som inleddes hösten 2025 och som beräknas vara slutförda under 2029.

I Riddersvik förekommer höga naturvärden, bland annat lagskyddade jätteekar, 1700-talsalléer (nyckelbiotoper) och arter som omfattas av artskyddsförordningen. De skyddade arterna, särskilt fåglar och insekter, är framför allt knutna till skyddsvärda träd. Träden utgör också viktiga landskapselement och bidrar till höga kulturvärden i det historiska odlingslandskapet och den välbevarade 1700-talsherrgården med engelsk park. Miljötekniska markundersökningar, projektering och genomförande av schaktåtgärder och övertäckning har därför anpassats till värdefulla träd för att så långt som möjligt bevara områdets natur- och kulturhistoriska värden, bland annat genom medverkan av trädspecialister och landskapsarkitekter. Som en del av slutrapporteringen av det statligt finansierade undersöknings- och utredningsprojektet har en rapport sammanställts som beskriver erfarenheter av hantering av skyddsvärda träd inför undersökningar och åtgärder inom förorenade områden.

I rapporten beskrivs kortfattat var man kan finna information om skyddad natur och lagstiftning, med exempel från Riddersvik. Växtförutsättningar, särskilt rotutbredning, och risker för träd vid schakter beskrivs, liksom hur skador kan förhindras. Projektet upphandlade en trädsakkunnig som tillsammans med landskapsarkitekt tidigt inventerade och mätte in träd (inklusive stamdiameter, bedömning av ålder och vitalitet) i undersökningsområdet. Lagskyddade och andra skyddsvärda träd markerades inför fältundersökningarna. En trädskyddsplan togs fram för att undvika och minimera skador på träd och rötter vid provtagningar och åtgärder. Den trädsakkunnige definierade trädskyddsområden och skilde mellan särskilt skyddsvärda träd, alléträd och träd som av andra skäl är skyddsvärda (till exempel kulturhistoriskt värde, betydelse för föryngring och succession i ek- och tallbestånd, boträd och döda träd). Även skyddszonen runt träden markerades för att undvika körskador och kompaktering. Inom skyddszonen skedde provtagning av jord med handgrävning, medan grävmaskin huvudsakligen användes utanför skyddszonen. Skyddszonens utbredning, som kan variera stort, har också betydelse för val av schaktmetod, till exempel avvägningen mellan konventionell schakt och vakuumschakt. Det kan i sin tur ha stor betydelse för kostnaden för avhjälpandeåtgärden.

I rapporten redovisas också exempel på hur frilagda rötter kan skyddas, till exempel inför återfyllning, och hur övertäckning invid trädstammar kan utföras när schakt inte kan göras till större djup på grund av ytlig rotfilt.

Åtgärdsmetoder: Schaktning av fyllnadsmassor (konventionell och försiktig schakt samt vakuumschakt), runt träd delvis kombinerat med övertäckning. Underliggande naturlig jord uppfyller generellt de platsspecifika riktvärdena.