Grundvattenprovtagning

OBS Remissversion - texterna är fortfarande under bearbetning och ska enbart ses som utkast. Finns det direkta fel? Hittar du enkelt det du vill, dvs är strukturen bra? Finns det ord/begrepp som behöver förklaras? Vi tar tacksamt emot förslag på ändringar/tillägg via e-post till This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it.. Texterna kommer kontinuerligt att uppdateras och revideras och layouten förbättras. 

Se även underliggande rubriker:

För både omsättning och uttag av prov finns ett antal pumptyper och provtagare att välja mellan. Här nedan presenteras några som är vanligt förekommande i Sverige. Detta är ingen komplett lista över samtliga pumpar och provtagare som finns.

Det finns flera typer av pumpar som historiskt använts och som kräver smörjmedel eller där drivgas kommer i kontakt med provet. Dessa ska inte användas för miljöprovtagning.

En viktig fråga vid val av pump är lyfthöjd, dvs hur högt pumpen klarar av att lyfta vatten. Lyfthöjden avser alltid avståndet från grundvattenytan till markytan, oavsett var pumpintaget är placerat. Om provet inte kan hantera aktuell lyfthöjd kommer inget prov kunna tas. För lyftpumpar begränsas ofta inte lyfthöjden av pumpen utan av undertrycket som vattenpelaren skapar, max lyfthöjd är då teoretiskt 10,4 meter, och i praktiken 6-8 meter. Pumpar, oavsett typ, har ofta en backventil som hindrar vattnet från att rinna åt motsatt håll.

För samtliga pumpar som sänks ner i grundvattenröret (tryckpumpar) blir rengöring en faktor att ta hänsyn till, förutsatt att dom inte enbart används i ett och samma rör. Manuella provtagare (bailer och skakpumpar) medför generellt större omrörning i grundvattenkolumnen vilket kan orsaka uppgrumling av partiklar eller ökad avgång av VOC (se vidare beräkning av volym vatten i rör).

En annan viktig aspekt är pumputrustningens diameter. Det är förstås viktigt att bekräfta att vald pumputrustning passar i de grundvattenrör som planeras att provtas. Vidare är det viktigt att pumpen klarar förväntad lyfthöjd och att de ämnen som ska analyseras inte i anmärkningsvärd grad påverkas av vald pumpmetod.

Om ett kraftigt förorenat område ska provtas, med eller utan NAPL, bör risk för korskontaminering samt huruvida pumpen kan ta skada av föroreningsnivån tas med i beaktande vid val av pump. För vissa ämnen med väldigt låg rapporteringsgräns (och jämförvärden), t.ex. PFAS, blir det extra viktigt att säkerställa att använd utrustning inte i sig, eller genom korskontaminering mellan prov, påverkar resultatet. Detta görs genom att säkerställa att utrustningen inte avger de ämnen som ska analyseras och genom rengöring av utrustningen mellan provpunkter, och kan kontrolleras med blankprov.

Eftersom resultaten kan påverkas vid byte av provtagningsmetod under ett projekt kan det vara värt att fundera över kraven på provtagningens precision tidigt i projektet. Byte av provtagningsmetod under projektets gång bör vara väl motiverat och genomtänkt samt inte ske vid upprepade tillfällen.

Referenser

ASTM. 2005. “Standard Practice for Low-Flow Purging and Sampling for Wells and Devices Used for Ground-Water Quality Investigations.”

ASTM. 2013. Standard Guide for Sampling Ground-Water Monitoring Wells.

Clu-in. 2019. “Passive Samples.” Retrieved June 30, 2019 (https://clu-in.org/characterization/technologies/default.focus/sec/Passive_%28no_purge%29_Samplers/cat/Overview/).

ISO. 2009. ISO 5667-11 Water Quality - Sampling Part 11: Guidance on Sampling of Groundwaters.

ITRC. 2006. “Technology Overview of Passive Sampler Technologies.” (March).

ITRC. 2015. “Integrated DNAPL Site Characterization and Tools Selection.” Retrieved (www.itrcweb.org/DNAPL-ISC_tools-selection).

ITRC. 2018. “LNAPL Site Management: LCSM Evolution, Decision Process, and Remedial Technologies.” Retrieved (https://lnapl-3.itrcweb.org).

Nielsen, D. M. 2006. “Practical Handbook of Environmental Site Characterization and Ground-Water Montioring, 2nd Ed.”

Payne, F. C. .. 2008. Remediation Hydraulics.

Puls, R. W. and M. J. Barcelona. 1996. “Low-Flow (Minimal Drawdown) Ground-Water Sampling Procedures.” 1–38.

SGF. 2013. Fälthandbok: Undersökningar Av Förorenade Områden Rapport 2:2013.

SIS. 2011. Vattenundersökningar – Provtagning – Del 23: Vägledning Om Passiv Provtagning i Ytvatten, ISO 5667-23:2011.

US EPA Region I. 2017. Low Stress (Low Flow) Purging and Sampling Procedure for the Collections of Groundwater Samples from Monitoring Wells Version 4.