Kvalitetssäkring

Details

Last Updated: Tuesday, 07 March 2023 12:41

Published: Friday, 31 May 2019 20:49

Undersökningar av förorenade områden är förknippat med osäkerheter i flera led, från insamling av bakgrundsinformation och val av provtagningsstrategi till provtagning, analys av prover och utvärdering. Ett bra kvalitetsarbete för att förebygga, styra och följa upp undersökningarna är därför viktigt. För att nå detta krävs ett strukturerat arbetssätt och att rätt metoder används vid provtagning. Planerad kvalitetsstyrning ska beskrivas i provtagningsplanen, och genomfört kvalitetsarbete och eventuella avvikelser beskrivs i undersökningsrapporten. Se även SGF:s rapport 1:2019 ”Kvalitetskontroller för provtagning av förorenade områden - från provtagning till analys”.

Med ett bättre kvalitetsarbete kan mer lämplig information tas fram vilket ger både ett bättre resursutnyttjande. Genom bättre kontroll på felkällorna kan resurserna satsas på att hantera de felkällor som är mest väsentliga i respektive projekt.

Kvalitetssäkring vid undersökning av förorenade områden används för att provtagningen syfte och mål ska uppnås och att resultaten från uttagna prover så väl som möjligt ska representera den volym de avser beskriva samt att det i efterhand ska gå att förstå osäkerheter och eventuella felkällor i genomförda undersökningar. Osäkerheter och hur de kan påverka resultaten beskrivs separat meny nedan. Likas beskrivs kontrollprover, som används för att kvantifiera osäkerheten. Ur kvalitetssynpunkt är det av minst lika stor betydelse att en undersökning har rätt omfattning och strategi som att provtagningarna utförs på rätt sätt.

Kvalitetsstyrning är de övergripande rutiner som tillämpas för att få rätt datakvalitet, exempelvis checklistor, manualer, protokoll och andra dokument som styr det praktiska arbetet. Certifierad provtagning är ett exempel på ett sätt att arbeta med kvalitetsstyrning vid undersökningar.

Definiera databehov och kvalitetsnivå

Övergripande mål för projektet och syftet med undersökningen styr databehov och kvalitetsnivå. Det ska alltså vara möjligt att svara på syftet med resultatet som erhålls från undersökningen. Databehov, kvalitetsnivå, noggrannhet, och föroreningarnas egenskaper styr bl.a. val av utrustning, placering av provtagningspunkter, provtagningstäthet och provtagningsmetodik.

Om t.ex. syftet är att klassa massor inför en åtgärd krävs ett större dataunderlag än om t.ex. en översiktlig undersökning genomförs. Om syftet istället är att t ex utreda förändring av en föroreningsplym i grundvatten över tid räcker det förstås inte med en eller två provtagningar.

Behovet av information står i proportion till objektets komplexitet samt risker ifall felaktiga slutsatser dras från underlaget. Inför viktiga beslut i projektet, där ett felbeslut kan ha långtgående konsekvenser, kan det vara extra viktigt att dataunderlaget är tillräckligt stabilt. Exempel på frågor vars svar kan behöva ett robustare dataunderlag, representativt för området över tid, inkluderar b.la.;

• Är området lämpligt för ett antagande av en detaljplan med ny markanvändning?
• Behövs en riskreducerande åtgärd?
• Har åtgärdsmålen för en riskreducerande åtgärd uppnåtts? Kan övervakningen efter efterbehandlingsåtgärden avslutas?

För mer information finns längre beskrivningar om, provtagningsstrategier och strategier för olika medier och olika provtagningsmetoder. Vidare information om kvalitetssäkring och datakvalitet finns under respektive rubrik nedan.