Jord
- Details
- Last Updated: Friday, 25 February 2022 10:26
- Published: Friday, 31 May 2019 21:31
Här beskrivs metoder för miljöprovtagning av jord.Vilken metod som väljs beror på syftet med undersökningen och de platsspecifika förutsättningarna. Se därför även generella strategier kring provtagning och mediaspecifik information planering vid provtagning av jord.
Det finns specifik info om provtagning och analyser med:
Utöver de metoder som beskrivs på denna webbplats finns även flera olika handhållna utrustningar samt specialiserade borriggar för provtagning av jord. Tipsa oss gärna om det är något ni saknar som behöver läggas till.
Det uttagna provets kvalitet påverkas av vald metod och det är viktigt att kvaliteten på uttaget prov med tillräcklig säkerhet kan besvara de frågeställningar som formulerats i syfte och mål med provtagningen. De olika metoderna har exempelvis olika risk för tillförsel av främmande material som inte hör till önskat jordskikt (kontaminering), avgång av lättflyktiga ämnen eller möjlighet att ta ut prov på önskat djup. En annan aspekt är att olika föroreningstyper binds och sprids olika beroende på jordartstyp och markens fysiska och kemiska egenskaper, vilket gör att det kan vara aktuellt med provtagning både ytligt och på större djup, samt analys av kornstorleksfördelning, pH, TOC och andra faktorer som påverkar markens förmåga att binda föroreningar och även påverkar urvalet av möjliga åtgärder. Vidare lämpar sig olika provtagningsmetoder bättre eller sämre beroende på de geologiska och hydrologiska förutsättningarna på platsen. På denna webbplats beskrivs ett urval provtagningsmetoder (se meny till vänster), samt för- och nackdelar med respektive metod. Ett bra komplement till de provtagningsmetoder av förorenad jord som beskrivs här är geofysiska mätmetoder som under vissa förutsättningar kan ge en mer kontinuerlig bild av markens egenskaper istället för de stickprover som provuttag ger. Ibland kan det i samband med miljöundersökningar även behövas geotekniska undersökningar av ett område, mer info om dessa hittar ni här. Observera att ingen metod klarar allt och att det ofta behövs en kombination av flera metoder och provtagna medier för att uppnå syftet med en undersökning av ett förorenat område.
Tabell 1. Generellt vid provtagning av jord.
|
Genomförande |
|
|
Förbered |
Att tänka på! |
|
Kontrollera - Läge för provpunkt – sätt ut eller mät in provpunkt. - Att utrustning, provkärl m.m. är tillgänglig och ren. - Att skyddsutrustningen fungerar. - Att inte provpunkter är placerad för nära markförlagda ledningar som riskerar att skadas. Om provpunkter behöver vara nära markförlagda ledningar kan ledningar behöva friläggas för att säkerställa att de inte skadas. |
Utrustningen ska rengöras före första provtagning enligt standarrengöring, och därefter mellan provtagningsnivåer/-punkter. |
|
Ta prov |
Att tänka på! |
|
1. Kontrollera att provtagaren kommer ned till aktuellt provtagningsdjup. A 2. Rensa provets ytskikt med kniv eller liknande. 3. Ta provet med engångshandskar, sked, glasskopa eller motsvarande. 4. Blanda inte avvikande skikt/jordarter i samma prov. 5. Ta ett enskilt prov för en nivå/skikt eller ett samlingsprov representerande ett djupintervall. För samlingsprover ta flera delprover och slå samman. 6. Ta ut eventuella kontrollprover. |
Provtagning under grundvattenytan: Det kan vara att ta ut representativa prover under grundvattenytan, provet rinner ofta av provtagaren (jordarter med hög lerhalt kan dock gå bra). Använd provtagninsmetod som är avsedd för provtagning under grundvattennivå. Korskontaminering: Risk för korskontaminering mellan provtagningsnivåer ökar med provtagningsdjup. För att minska risken, skär rent yttre kanten provet där material från övre nivåer kan ha pressats in i skruven. Risk för kontaminering mellan provpunkter kan minskas genom att rengöra utrustningen mellan provpunkter och provta punkter med förväntat lägre halter först. Flyktiga ämnen: För att minska risk för avgång av flyktiga ämnen ta prov direkt då provtagaren dras upp ur jorden. Undvik att blanda om prover. Förpacka i täta kärl så snart som möjligt. Fältanalyser: För fältanalyser som förutsätter separata prover ta duplikatprov vid provtagningen. |
|
Förpacka |
Att tänka på! |
|
1. Lägg provet i märkta provkärl och förslut. 2. Märk samtliga provkärl så att det framgår om det finns flera provkärl för samma provtagningspunkt eller nivå. 3. Förpacka provet i kylväska eller motsvarande. |
Provhantering: Förvara prover av olika föroreningsgrad separat. Flyktiga ämnen: Förpacka provet så snart som möjligt och förvara svalt för att minimera gasavgång. |
|
Dokumentera |
Att tänka på! |
|
1. Dokumentera provtagning i provtagningsprotokoll. 2. Notera jordart, syn- och luktintryck, inslag av främmande material m.m. 3. Dokumentera ev. avvikelser från provtagningsplan. 4. Mät in läge för provtagningspunkt om inte utsättning gjorts i förväg. |
Fotografera gärna provtagningen. Lukt: Undvik att lukta på prover om det finns risk för flyktiga föroreningar. Kontrollprovtagning: Dokumentera kontrollprover eller andra kvalitetskontroller. Grundvatten: Dokumentera ev. grundvattenobservationer. |
|
Rengör |
Att tänka på! |
|
Rengör provtagare och övrig provtagningsutrustning: - mekaniskt mellan varje provtagningsnivå. - enligt standardrengöring mellan provtagningspunkt. Ta eventuellt rengöringsblankprov på sista sköljvattnet. |
Kontrollera kvalitetskraven för rengöring i provtagningsplanen. Rengör med vatten mellan varje provtagningsnivå vid vidhäftande föroreningar, t.ex. petroleumkolväten. |
|
Transportera och förvara |
Att tänka på! |
|
1. Förvara proverna i fält i kylväska med kylklampar eller motsvarande. 2. Leverera prover som ska analyseras till laboratorium så snart som möjligt. 3. Prover som ej sänds direkt till laboratorium ska kylförvaras. |
Kontrollera hur proverna ska transporteras och lagras. |